Robin Sjöstrand 20.08.2022 16:23

I en liten industrilokal på 118 kvadrat i utkanten av Pikis bryggs det öl. Ganska mycket öl också – tiotusen liter om året, närmare bestämt.

Sedan i våras förser Kuninkaantien panimo också kunderna med havreöl – en stil som är på mode nu, men också en stil född ur slumpen, berättar bryggeriets bryggmästare Niko Hurskainen per telefon. Det är han som står för recepten till alla bryggeriets öl.

– Det har inte varit någon långsiktig plan att brygga ett havreöl, utan idén föddes efter ett samtal med en lokal havreodlare. Lokala råvaror är något som jag absolut vill utnyttja och på grund av det så började jag göra efterforskningar i möjligheten att brygga med havre, säger han.

Det är inte en helt lätt process. Havre görs inte till malt, som korn och vete. Man kan inte använda havregryn eftersom de inte ger tillräckligt med smak, men man kan heller inte använda havremjöl. Svaret blev en kompromiss.

– Vi använder havre som behandlas så som när man tillverkar skrädmjöl, men istället för att mala havren så krossar vi den.

Skrädmjöl är ett traditionellt fullkornsmjöl som görs på rostade havrekärnor, och följaktligen är det rostade och krossade havrekärnor som används i den havreöl som lanserades i våras.

Robin Sjöstrand

Ölet är ändå inte helt gjort på havre. Ungefär hälften av maltdelen består av kornmalt, medan resten är havre. Enligt Hurskainen är fördelen med havre just att den inte mältas.

– Man tillsätter havrekrossen direkt i mäskningen och tar således bort ett steg ur processen. Just det här ölet får också mycket smak av jästen, eftersom det är toppjäst.

Enligt bryggmästaren skiljer sig havreölen inte särskilt mycket från veteöl – förutom en något mörkare färg. För att ändå skilja produkten från bryggeriets veteöl valde han att ge ölet en tydligare beska.

– Vi använde en humlesort som heter Mandarina Bavaria. Den är europeiskodlad, men påminner rent aromatiskt om amerikanska humlesorter, med dominerande citrustoner som funkar bra med ölets fyllighet, säger Hurskainen.

Robin Sjöstrand

Kuninkaantien panimo grundades 2016 och har sedan dess försett de omkringliggande kommunerna med öl. I liten skala, som det ska vara när det gäller ett mikrobryggeri. Det blir lätt så när verksamheten föds ur ett intresse, snarare än ur ett företagsperspektiv.

– Bryggeriet är grundat av medlemmar i Pikis Rotary Club, närmare bestämt ölklubben inom föreningen, berättar Esa Kanerva, som tar emot ÅU i det lilla bryggeriet. Kanerva står för största delen av jobbet som görs på bryggeriet.

Han är pensionerad och kallar jobbet med bryggeriet för sin hobby, men får trots det göra ganska långa dagar med jämna mellanrum. Varannan vecka kokas en ny sats öl i den 500 liters mäskkokare som finns i bryggeriet. I de sju tankarna i rostfritt stål som finns i bryggeriet vilar olika ölsorter i olika skeden av mognad.

Det går också mycket tid åt att sätta ölet på flaska.

– I ideala förhållanden hinner man sätta två tankar på flaska på tio, tolv timmar, men oftast hinner man bara med en tank per dag. Det är alltid något som tar lite extra tid.

Men som pensionär är det ingenting som stör Kanerva.

– Det här är på så sätt ett bra jobb att man hinner stå och prata lite mellan varven och det är sällan stressigt på riktigt, säger han.

De andra som tidvis rör sig i bryggeriet är några timanställda och bryggmästaren Hurskainen, men ofta är Kanerva ensam.

Robin Sjöstrand

När det gäller havreölen så är Kanerva av den åsikten att den innehåller för mycket humlebeska.

– Jag gillar öl med lite humle, och vår veteöl är nog min favorit. Men Niko å andra sidan tycker att havreölen är den bästa öl han gjort. Det är bra att smaken är delad, för det innebär ju att det finns något för alla, säger Kanerva och häller upp ett smakprov åt ÅU:s reporter som kan konstatera att humlebeskan är kraftigare än hos en vanlig veteöl, men utan att ta över.

Mottagandet har varit positivt, säger både Kanerva och Hurskainen.

– Men i ärlighetens namn så får jag den mesta feedbacken av mina vänner, och det finns ju en risk att den är lite viktad, säger Hurskainen och skrattar.

Kanerva har å sin sida sett att havreölen försvunnit från butikshyllorna i snabbare takt än bryggeriets övriga produkter i sommar.

– Men det kan förstås vara nyhetens behag. Vi får se hur efterfrågan håller i sig i längden.

Arkiv/Ville Poutanen

Kuninkaantien panimo är ett bryggeri som säger sig försöka följa den tyska renhetslagen så långt som möjligt, vilken förenklat går ut på att man endast får använda malt, jäst, humle och vatten i ett öl. Dessutom väljer de låta sina öl mogna i tankarna längre än hos kommersiella öl.

Kanerva säger att förhoppningen är att förhoppningen är att finländarna i takt med att nivån på livskvaliteten stiger mer och mer lär sig att uppskatta det lokala och hantverksmässiga.

– Vår enda säsongsprodukt, Tuorlan Tuore, är en öl gjord på färsk humle, en så kallad wet hop beer, och den humlen odlades på Merivuoren Puutarha här i Pikis, det blir inte mer lokalt än så.

På grund av svåra odlingsförhållanden kan bryggeriet ändå inte erbjuda den ölen just i år.

– Men det finns hobbyodlare i landet som odlar humle, så vi kan möjligen få ihop färsk humle så att det räcker. Men en humlekotte väger några gram och vi behöver tiotals kilo, så det är osäkert i nuläget.

Oberoende omdet blir någon färskhumleöl i år eller inte, så är nästa nya projekt redan så gott som bestämt. Bryggmästare Hurskainen har inte kunnat släppa tanken på en rökig havreöl.

– Det är något vi siktar på till julsäsongen. Det är ännu oklart om vi kan lyckas få den rökiga smaken genom att rosta havren mera än tidigare, eller om vi får satsa på rökig malt, men någondera versionen blir det. Eftersom rökigheten ändrar på balansen i ölen så får vi också ändra på humlebeskan därefter, säger han.

Resultatet får vi vänta på till jul.

Robin Sjöstrand
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln