Nu finns nya lågalkoholviner i butikshyllorna – så här smakar de
Nu har den nya alkohollagen varit i kraft i tre veckor. Men vad smakar egentligen de lågalkoholviner som har utökat vinutbudet i butikerna med flera hyllmeter? ÅU:s vinkännare testade ett urval.
Det som kan vara bra att känna till om lågalkoholviner är att det finns väldigt få av dem som är tillverkade med traditionella metoder. Att stoppa jäsningen i ett så tidigt skede att den slutgiltiga alkoholprocenten blir åtta procent eller lägre innebär så gott som alltid ett sött vin, det vill säga ett vin som har över 50 gram socker per liter.
Det innebär att den absoluta majoriteten av de lågalkoholviner som nu finns i matbutiken är avalkoholiserade fulljästa viner. Det här betyder två saker: dels påverkar det smaken – tar man bort alkohol ut ett vin så kommer smakbalansen att rubbas, då alkohol både är en smakförstärkare och en smakgivare i sig. Dels så kommer inte vinerna att bli billigare att tillverka – snarare dyrare, eftersom de efter den normala processen ännu måste avalkoholiseras.
Rödvin påverkas dessutom mer av avalkoholisering än vitt och rosé, eftersom utgångsprocenten är högre, och påverkan på smaken därför blir större.
Även om alkoholskatten blir något lägre för lågalkoholviner, så höjer den längre processen priset. Slutresultatet blir att prisnivåerna på viner med full alkoholhalt och lågalkoholviner av olika kvalitet kommer att vara på ungefär samma nivå. Finland är dessutom det enda landet i världen med en gräns på åtta procent, vilket gör att det inte finns något internationellt köptryck som skulle pressa ner priserna ytterligare.
Med det sagt finns det förstås fördelar med lågalkoholviner. Lägre alkoholprocent betyder förstås att berusningsgraden inte blir lika hög, och tillgängligheten för ingredienser till olika drinkar som innehåller vin eller mousserande blir bättre.
Det finns ett fåtal viner i världen som faktiskt görs med så låg alkoholprocent som åtta. Då handlar det nästan uteslutande om söta röda eller vita mousserande viner från Italien (Lambrusco eller Moscato d’Asti) eller om halvsöta eller söta Rieslingar från Mosel. Det kan löna sig att hålla upp ögonen efter sådana, speciellt om de kostar upp mot femton euro – då finns det möjlighet att snubbla över riktigt bra viner också i matbutiken.
För att få en bättre bild av vad man kan vänta sig av de nya vinerna hittar du här ett urval som finns i de flesta större matbutiker i en eller båda av de två största kedjorna.
*Priserna angivna enligt informationen från respektive kedjans webbsidor, men kan variera från butik till butik.
Vinerna som ÅU testade
Dos Caras Brut 8%, ~6,99 €
Spanien
Betyg: 1/5
Dos Caras Brut är ett bra exempel på att det inte lönar sig att sträcka sig efter det billigaste som finns i hyllan. Trots att vinet klassas som brut (torrt), är smaken obehagligt godisaktig och uppvisar inte något av de fräscha toner man skulle förvänta sig ens av den billigaste spanska cavan (som det här heller inte är).
Enligt innehållsförteckningen används dessutom druvkoncentrat som sötningsmedel, och det märks. Helheten är obalanserad och riktigt dålig.
Viña Maipo Sauvignon Blanc 8%, ~6,49 €
Chile
Betyg: 1,5/5
Viña Maipo Sauvignon Blanc finns tolvprocentigt på låda, och det här vinet är en avalkoholiserad version av det, där ett gram socker per liter har satts till. Vinet klassas ändå som torrt. Det extra sockret kompenserar ändå inte smakförlusten som alkoholbortfallet innebär. Vinet har de rätta aromerna för en Sauvignon Blanc från Chile, vinbärsblad, gröna äpplen, rabarber och en svag örtighet, men känns vattnigare och mer obalanserat än dess förälder.
Funkar som matlagningsvin, men är för blaskigt för att erbjuda en bra dryckesupplevelse.
Kein Name Riesling 8%, ~9,15–10,35 €
Tyskland
Betyg: 3/5
Varumärket Kein Name finns i flera fullalkoholsversioner, och producerar konsumentinriktade viner från Tyskland och Österrike. Deras åttaprocentiga Riesling är en avalkoholiserad version av deras tolvprocentiga och känns också vattnigare än fullalkoholsversionen. Men Riesling är en tillräckligt aromatisk druva för att den ska klara av lite mindre kropp och ändå vara okej, och de traditionella fruktiga tonerna av grönt äpple, citron och mineralighet kommer bra fram i vinet, precis som den pigga syran. Dessutom finns en ton av stenfrukter och en gnutta päron i eftersmaken.
Vinet är torrt och fungerar bra som substitut till en högre alkoholprocent eller som matlagningsvin, men inte heller det här vinet är något som står ut.
Thomas Schmitt Riesling 8%, ~9,95–11,85 €
Mosel, Tyskland
Betyg: 3,5/5
Thomas Schmitt Riesling 8% är det enda vinet av de testade som är märkt med en årgång (2022) och dessutom är klassat enligt Tysklands klassificeringssystem (som Qualitätswein bA). Ursprungsregionen är Mosel, som är kända för sina halvtorra till halvsöta Rieslingar, med relativt låg alkoholhalt.
Trots det är det här en avalkoholiserad version av originalet. Men eftersom föräldravinet endast har 10,5 procent alkohol har inte smaken påverkats lika mycket av avalkoholiseringsprocessen, och det här är ett vin som håller sig ganska nära den stil det ska representera.
Det är halvsött, syrligt, med smaker av röda äpplen, stenfrukter och citrus. Passar bra till kryddig mat eller grillad kyckling, gärna i bbq-version. Eller varför inte till en mild och krämig blåmögelost.
McGuigan Mid Range Rose 7%, ~9,29–11,45 €
Australien
Betyg: 2/5
McGuigan är ett av de företag som vill ligga i framkant med hälso- och lågalkoholstrenden, och de har en så kallad ”mid range”-serie med fyra olika viner på 7–8 procent alkohol, som marknadsförs internationellt och därmed också i Finland.
Att de inte ens nämner vilka druvor som är involverade i vinet visar också att målgruppen är de som inte bryr sig.
Vinet doftar inte mycket, men har en ton som påminner om våt handduk. Fruktigheten som brukar finnas i roséviner saknas helt. Smaken är bättre, där syran och sötman ligger i bra balans. Det finns en röd bärighet och citrustoner.
Rocaforte Lambrusco Rosso 7,5%, 7,89 €
Italien
Betyg: 2/5
Jag nämnde i inledningstexten att Lambrusco är en av de vinstilar som kan innehålla under åtta procent alkohol naturligt, och att de kan vara riktigt bra (förutsatt att man inte har något emot rött, sött och lite bubbligt vin). Rocafortes version är tyvärr inte från den bättre delen av Lambrusco-skalan.
Här finns saftiga jordgubbar och hallon i smaken, och den söta drycken balanseras av en upplyftande syra. Men fräschheten förtas av en murken, korkliknande smak, som ligger som en filt över hela upplevelsen.
En bra Lambrusco kan vara en somrig, festlig dryck vilken dag som helst. Men det här är inte en bra Lambrusco.
Setencostas Red 8%
Portugal
Betyg: 3/5
Quinta das Setencostas är ett av de mest sålda rödvinerna i Finland, och dessutom av en orsak – pris-kvalitetnivån på det är utmärkt! Det här är en avalkoholiserad version av samma vin.
Den som förväntar sig samma upplevelse kommer att bli besviken. När 6 procentenheter alkohol försvinner blir drycken en helt annan än den mustigt bäriga och robust fylliga dryck som föräldern är.
Men om man glömmer originalet och tänker på Setencostas red som ett medelfylligt och ganska enkelt och fräscht vin, så funkar det rätt bra ändå. Det här kan bli sommarens pizzavin! Här finns toner av tranbär och blåbär, och tanninerna är inte påtagligt höga. Vinet har trevliga rostade toner i eftersmaken, som visserligen är lite kort, men inte oangenäm.
Menar du att vinerma är söta som Pippis sockerdricka.