Förflytta dig till innehållet

Nio viktiga vintermer — och tre goda viner som förklarar dem


Också den som inte bryr sig om att fluffa upp sin vinvokabulär – något som de flesta varken vill eller behöver göra – måste ändå lära sig lite terminologi för att kunna navigera vid vinhyllan och ha en egen personlig frågestund med expediten för att hitta rätt vin.
Då handlar det inte om att svänga sig med uttryck som ”en pikant, men stram supertoscanare” eller ”macereringen ger denna cuvee en druvtypisk bouquet”, utan helt enkelt att kunna tillräcklgt mycket för att hitta ett vin som man gillar. Här kommer en lista på ord som kan vara bra att känna till.

Tanniner

Bland ovana vindrickare finns många feluppfattningar om vad tanniner innebär. Vissa tror att tanniner betyder att vinet är fylligt, andra att det betyder att vinet är syrligt. Men tanniner innebär egentligen strävhet. Ett tanninrikt vin känns alltså strävt på tungan, och påverkar förutom smaken alltså munkänslan i vinet. Med mycket tanninrika viner kan strävheten till och med kännas på insidan av kinderna.
Förutom att ett vin kan innehålla mycket eller lite tanniner, kan de även vara sträva eller mjuka. Sträva tanniner innebär att tungan nästan känns som sandpapper. Mjuka tanniner är när man känner av mycket strävhet, men den inte är lika påtaglig utan istället bidrar till helhetsintrycket.

Flerdruvsvin/Endruvsvin

Ett vin räknas som ett flerdruvsvin (blend) om det finns flera druvsorter i vinet och som ett endruvsvin (varietal) om man endast har använt en druva. Till skillnad från till exempel whisky, så är en blend, ett flerdruvsvin, inte något dåligt inom vinvärlden. Tvärtom kan det vara ett sätt att få vinerna ännu bättre. Det handlar mest om vilka egenskaper man vill få fram i vinet. Om man tycker att musten från en viss druva man har skördat är för syrlig, så kan den bli alldeles perfekt om man blandar den med musten från en sötare och fylligare druva.
Däremot så kan förstås endruvsviner vara hur lyxiga och bra som helst – många av världens dyraste viner är endruvsviner. Endruvsviner är också bra när man ska lära sig en druvas typiska smak och doft.

Luftning/Dekantering

Att lufta ett vin är viktigare än man kunde tro. Det innebär att man häller upp vinet i en karaff, en så kallad dekantering – men det kan också räcka med att slå upp vinet i glaset. Röda viner luftar man för att aromerna ska öppna sig medan vita viner oftast luftas för att vädra bort eventuell svaveldoft, som kommer från konserveringen. Luftning är bra både för yngre och äldre viner, speciellt om de känns lite syrliga eller sträva när du öppnar flaskan.Tänk också på att det inte räcker med att bara öppna korken på flaskan för att vinet ska luftas.

Korkfel

Korkfel, eller korkdefekt som det också kallas, kan bara uppstå i vinflaskor med naturkork. Felet uppkommer i knappa fem procent av alla viner med äkta kork och beror på att ämnen i korken reagerar med vinet och ger det en unken och sur lukt, som kan liknas vid kartong eller tidningar som blivit blöta och börjat lukta. Du känner igen korkfel på lukten – och speciellt just korken luktar extra mycket. Har du fått ett vin med korkfel kan du byta det i affären.
Att korken smular sönder har ingen koppling till korkfel, och får du smulor av kork i vinet är det bara att plocka bort dem.

Fällning

Fällning är de flagor som kan bildas i bottnet av flaskan hos lagrade röda viner. Hos vita viner bildas istället kristaller i botten av flaskan. Varken flagorna eller kristallerna betyder att det är något fel på vinet, men om du inte tycker att det är aptitligt kan du hälla över vinet i en karaff – då luftar du samtidigt vinet, vilket utvecklar aromen (se Luftning/Dekantering).

Fransk/amerikansk ek

Att vin lagras på ektunnor lär inte komma som någon nyhet för de flesta. Men att navigera i vintunnornas värld kräver att man läser på. Det är skillnad på nya tunnor och återanvända, det är skillnad på hur mycket tunnan bränns invändigt och det finns tillverkare som skippar tunnan och använder ekspån eller ekstavar för att få samma smakeffekt (oftast i billigare viner). Det viktigaste att känna till är dock skillnaden mellan amerikansk och fransk ek. De två träslagen påverkar nämligen vinerna på olika sätt. Amerikansk ek ger ofta toner av kola, vanilj och mocka, medan fransk ek ger lite mer robusta toner av kaffe, choklad, läder och tobak.

Reserva och Riserva

Kärt barn har många namn, men oberoende om det står Reserva, Riserva, Reserve eller någon annan närliggande variant på vinflaskan, så handlar det om ett vin med speciellt utvalda (bättre) druvor. Vissa länder, som Spanien och Italien, har bestämda regler för när man får kalla ett vin för Reserva/Riserva, medan det i andra länder är upp till tillverkaren själv. Bestämmelserna gäller framför allt lagringstid. I Spanien finns också varianten Gran Reserva, som har lagrats ännu längre än en Reserva.

Bouquet

Ordet bouquet (uttalas ungefär ”bu-kee”) kan vara det ord som utmärker vinsnobben mest av allt. Den dagen man använder ordet, så vet man att man har blivit lite för snobbig för sitt eget bästa, helt enkelt. Det finns egentligen två betydelser. Den första, lite vidare betydelsen, är helt enkelt vinets arom och smak – och det används oftast när det handlar om ett komplext och mångfacetterat vin. Den lite snävare betydelsen avser specifikt den arom som uppstår i ett väl lagrat vin.
Oberoende så behöver du inte använda dig av ordet – om du rör dig i något annat sällskap än bland vinexperter så kommer du att
uppfattas som en total snobb.

Terroir

Ordet terroir tar dig nästan upp på samma snobbhöjder som ordet bouquet, men det är ett ord som är svårare att komma runt. Terroir (uttalas ungefär ”terrå-ar”) är franska och betyder platsen där druvorna vuxit. Men ordet innefattar allt från vilken jordmån som finns på platsen, till om rankorna växer på en solrik sluttning eller platt dalsänka och hurudant klimatet är där de växer – smak och doft påverkas nämligen av alla de här komponenterna. Det är alltså ett litet ord som innefattar mycket information.
Man brukar kalla ett vin ”terroirdrivet” om vinodlaren i tillverkningsprocessen framhäver de naturliga nyanser som vinets terroir har gett.
Reh Kendermann Riesling Vom Kalkstein 2018, 12,98 €
Pfalz, Tyskland
Produktnummer: 543547
Om man vill ha ett exempel på ett terroirdrivet vin så kan man definitivt ta sig en titt på vilken som helst riesling som råkar vara odlad på kalkstensjord, för här förstärker druvan och jordmånen varandra till det yttersta. Riesling är en druva med hög syra medan kalkstensjord ger högre syra och en trevlig mineralighet i druvorna – kombinationen blir oftast lysande.
Det här vinet är inget undantag och det marknadsförs också som ett vin odlat på kalksten, något som flera tyska odlare har börjat göra. Helheten är en typisk tysk modern riesling – torr, med hög syra, fruktighet och bra balans. Du hittar traditionella toner av citron och gröna äppel, men också av persika och honungsmelon. Den som gillar fräscha viner blir inte besviken!
Servera till fisk eller skaldjur, gärna med en tydlig syrlighet i själva maträtten.
Garzon Tannat Reserva 2017, 15,48 €
Uruguay
Produktnummer: 433137
Det är nästan lite ironiskt att en av de mest tanninrika druvorna i världen heter tannat. Druvan odlas i princip bara på ett litet område i Frankrike och i det lilla vinlandet Uruguay – detta för att den är så tanninrik att många helt enkelt inte vill använda den. Garzon är ett tannatvin som är en typisk vintervärmare. Det är med det här vinet som du kryper upp i fåtöljen och stirrar på brasan medan du funderar på livets förgänglighet. Det är mycket fylligt och tanninrikt och är fyllt av mörka bär och frukter, som körsbär, svartvinbär, blåbär och plommon. Det finns gott om rostade toner och kryddighet, men också ektoner som mocka och vanilj. Tanniner finns det som sagt gott om, men de är relativt mjuka, och trots att vinet är relativt ungt så fungerar helheten bra. Mår mycket bra av att luftas ordentligt i en karaff innan servering.
Servera till mustiga maträtter. Ju mera djup och smak i maten, desto bättre.
Baron de Ley Reserva 2015, 17,98 €
Rioja, Spanien
Produktnummer: 007152
Riojaviner hör till de som man snabbt känner igen på smaken – speciellt om de är endruvsviner gjorda på tempranillo. Riojaviner lagras ofta, men inte alltid, på amerikansk ek. Regionen har också strikta bestämmelser kring de viner som får kallas Reserva och Gran Reserva.
Reserva-viner, som det här, måste lagras minst tre år – varav minst ett på ekfat.
Just det här vinet hör till de mest prisvärda i sin prisklass och det är ett praktexempel på ett välbalanserat vin med en djup komplexitet. Vinet är fylligt och har rikligt med mjuka tanniner. Här finns mogna toner av sura körsbär, tranbär och torkade frukter, men också en varm kryddighet, örtighet och toner av läder. Vinet är mycket behagligt, ända från första klunken till eftersmaken. Också det här vinet vinner mycket på att luftas.
Servera som biffvin, till nöt eller lamm, eller till hårda ostar.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter