Förflytta dig till innehållet

Vacker för ögat men skadlig för naturen – på Kimitoön har kampen mot lupiner inte tagit önskad fart

Arkiv/Emilia Örnmark
en rosa lupin
Visst är lupiner fina, men de är skadliga för den biologiska mångfalden i Finland.

Hur vacker blomsterlupinen än må vara gör den inte gott för naturen och den biologiska mångfalden. Tvärtom så orsakar den faktiskt skada.

Enligt Finlands Artdatacenter (Laji.fi) är vägrenar traditionellt en fristad för många ängstypiska växter och insekter eftersom de är näringsfattiga. Men lupinen övergöder vägrenarna då dess rotknölar binder kväve ur luften. Många insekter och ängsväxter viker då undan.

Även om humlor kan ses surra kring lupinblommorna är det här inte ett gott tecken. Enligt webbsidan innehåller lupinen giftet lupanin och den kan ha skadlig inverkan på humlornas reproduktion. Dessutom konkurrerar lupinen om pollinerare med de ursprungliga växterna.

Förutom att Trafikledsverket bekämpar främmande arter på landsvägsområden genom slåtter av vägrenarena är det många kommuner som deltar i kampanjer av olika slag för att aktivera sina invånare.

landsväg kantad av lupiner längre mot skogenEmilia Örnmark
Vid Dragsfjärdsvägen står lupinerna kvar längre mot diket, redo att fälla sina frön.

Trendig app används i många kommuner

I bland annat Raseborg, S:t Karins och Lundo och mer än trettio andra kommuner i Finland och Sverige använder man sig denna sommar av Crowdsorsa-mobilspelet för bekämpning av främmande arter. Genom spelet kan man tjäna en slant på bekämpningen.

Enligt Raseborgs stads webbplats handlar det om 25 cent per rensad kvadratmeter. Arterna kan hittas på kartan i spelet, eller så kan man leta upp dem själv. En före- och efterfilm är grund för utbetalning.

Appen är skapad av ett finländskt startup-företag och har tidigare använts bland annat för att kartlägga gator och cykelväga.

Kimitoöns kampanj har inte fått fart

På Kimitoön har kampanjen mot skadliga främmande arter inte fått den start kommunen hoppats på. Kommunens klimatkoordinator Catrin Ilmoni säger att initiativet till kampanjen kommer från allmänhetens önskemål om att Kimitoön ska agera i fråga om lupinerna.

Men då kampanjen väl kört i gång är intresset svalt, åtminstone än så länge. Bara några få säckar finns i insamlingscontainrarna.

– Det är kanske svårt att hitta lämpliga områden, funderar Amanda Rosenblad, kommunens trädgårdsmästare.

två kvinnor vid en röd containerArkiv/Emilia Örnmark
Klimatkoordinator Catrin Ilmoni och trädgårdsmästare Amanda Rosenblad hade hoppats på en bättre start för kampanjen mot invasiva arter på Kimitoön.

Andra möjliga orsaker som nämns är att folk inte lagt märke till kampanjen och att vetskapen om lupinens skadliga effekter är bristfällig.

Vi kikar ner i den container som placerats vid torget i Kimito. Här ligger i och för sig ett fåtal fyllda sopsäckar. Men flertalet av dem ser inte ut att innehålla växter. Samma problem har setts på andra håll: i Västanfjärd har madrasser och en säng kastats i containern.

Ilmoni klargör att om det fortsätter så här kommer man inte att ha kvar containrarna till säsongens slut.

– Men det här var ju en risk vi tog, säger hon.

några säckar på bottnen av en containerEmilia Örnmark
I containern i Kimito finns några få säckar och alla innehåller nog inte växter. Växterna ska packas i dubbla sopsäckar. Ingen mylla får finnas i säcken.

Börja med din egen gård

Kampanjen Kimitoön deltar i heter #soolotalkoot, vars syfte är att uppmuntra medborgare att bekämpa främmande arter på lokal nivå i Finland. Den pågår under juni, juli och augusti. I Kimitoön är lupinen i fokus, men även andra främmande arter som vresros och jättebalsamin får man kasta i containrarna. Aktuella områden där containerns är utplacerade är Västanfjärd, Hitis-Rosala, Kärra, Kimito och Dalsbruk.

– Börja med din egen gård, tipsar Rosenblad.

Vill man ta sig an andra områden blir det genast svårare, eftersom lupinbekämpning kräver markägarens tillstånd.

– Man måste reda ut vems området är. Gäller det vägrenar är det knepigare, säger Ilmoni.

Då måste man komma överens med entreprenören som sköter vägen och dessutom måste åtminstone en i gänget ha gått kurs i hur man jobbar tryggt vid trafikerade vägar. Ilmoni ser gärna att de lokala väglagen aktiverar sig i bekämpningsarbetet.

Enligt Trafikledsverket hör det inte till allemansrätten att rycka upp främmande arter längs trafikleder.

Rosenblad säger att kommunen är lyckligt lottad i och med att lupinen inte fått fotfäste på så stora områden på kommunägd mark. Där kontrollerar man lupinen med de personalresurser som finns.

Bäst att bekämpa innan eller vid blomning

Bästa tiden att bekämpa lupiner är före eller medan de blommar. Just nu ses lupinerna på många håll ta en grå eller brunaktig färg då fröna mognar.

Årets första lupinblomning kom enligt Rosenblad i gång tidigare än normalt på grund av det varma vädret.

närbild på lupin med frönEmilia Örnmark
Då det här frökapslarna torkar ramlar fröna ut.

Vägkanterna slås två gånger i sommar

Längs de mest livligt trafikerade vägarna i Finland röjs vägkanterna två gånger under sommaren, enligt Trafikledsverkets webbplats. Den första slåttern görs på ett smalare område för att spara blommor vid vägrenen för trafikanter, den andra på ett bredare område.

Vägrenarna längs mindre statliga vägar slås en gång per sommar med en bredd på två meter.

grusväg kantad av lupinerEmilia Örnmark
Vägrenar längs mindre statliga vägar slås bara en gång om året. Här vid Västeruddsvägen, Kimito, har det inte blivit aktuellt än.

Enligt Marketta Hyvärinen, sakkunnig i miljöfrågor på Trafikledsverket, sträcker sig statens vägområde i allmänhet två meter från dikets yttre lutning. Men även om lupinen spridit sig från statlig mark till privat mark, till exempel just vid vägrenarna, faller ansvaret för bekämpningen på markägaren.

Dela artikeln

3 kommentarer: “Vacker för ögat men skadlig för naturen – på Kimitoön har kampen mot lupiner inte tagit önskad fart

  1. Åke Syysloiste skrev

    Är just i Saarijärvi. I den här delen av Finland växer massor med lupiner. S g s överallt. Ingen verkar bry sig.

  2. Ylva Österberg skrev

    Möjligen brist på information angående detta.
    Har läst ÅU surf dagligen men missat ev. artikel om detta tidigare under våren och försommaren el så har de inte funnits nåt att läsa.
    Såg containern i Västanfjärd, Lammala men såg ingen information om vad den skulle fyllas med.
    Den är placerad vid de övriga sorteringskärlen så anser att den borde haft en skylt med information pga att det är enklare att dumpa sängar mm dit än att köra till Dragsfjärds sorteringsstation, särskilt för sommarboare som kanske inte är helt informerade om avfallshanteringen på Kimitoön.

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter