Pia Heikkilä 22.02.2020 08:00

Foto: Linnea de la Chapelle/SPT

Pojkarna använder inte sin potential

Mycket handlar om normer och låsta stereotypier. Länge har man talat om den anti-plugg-kultur som dominerar i vissa pojkgrupper. Rädslan för att bryta mot manlighetsnormer gör att man inte använder sin egen potential.
– Det finns väldigt tydliga skillnader mellan flicknormer och pojknormer.
För pojkarnas del kan det till exempel handla om en oförmåga att ta emot hjälp. Eller en ovilja att ens försöka prestera – då garderar man sig mot risken att misslyckas.
Så fort man talar om att bryta mönster och om jämställdhet i skolan höjs röster som frågar om inte pojkar får vara pojkar och flickor får vara flickor.
– Att arbeta normbrytande handlar om att skapa möjligheter. Om att ge alla rum att vara den man är, utan att styras av de förväntningar som hänger ihop med om man är pojke eller flicka, säger Nina Blomberg.

Nina Blomberg. Foto: Ekvalita

Krävs mera än en temadag

Förutom att oroa sig över att pojkarna presterar för svagt kan skolan alltså vidta åtgärder. Men det kräver mer än att man ordnar en temadag om jämställdhet, och sedan tänker att man har gjort sitt.
– Som lärare och skolledare måste man våga granska sig själv kritiskt. Det är inte alltid så roligt. Man kan ha en bestämd uppfattning om att man behandlar alla jämlikt, men tyvärr kan sanningen vara en annan, säger Nina Blomberg.
Om en skola på allvar vill förändra sin kultur till att bli mer inkluderande, krävs framför allt styrning från skolledningen. Hela lärarlaget måste fås med på noterna.
– Vad är det i mitt beteende som lärare som bekräftar vissa stereotypier? Vilken jargong bland eleverna går jag med i? Vilka ”skojbråk” godkänner jag?
För att en förändring ska kunna ske behöver man ta reda på och förstå vilka de bakomliggande normerna är. Och de påverkar ju inte endast pojkarna, utan även flickorna.
– Normbrytande arbete ska gynna alla, oberoende könstillhörighet.

Lättillgängliga råd

Blomberg är ämneslärare i religion och filosofi. Till sin hjälp då hon har skrivit boken ”Skapa plats” har hon haft över 20 andra finlandssvenska lärare, som fungerat som bollplank gällande sina egna ämnen. Hur arbetar man normbrytande inom biologi eller gymnastik?
– Boken är inte akademisk. Den är lättillgänglig och ska vara väldigt användbar för lärare i praktiken, säger Blomberg.
En bok som denna skulle hon gärna ha själv ha haft tillgång till som ung lärare. Då hon auskulterade vid Pedagogiska fakulteten i Vasa år 2007 var utbildningen gällande genusfrågor och normbrytande arbete så gott som obefintlig.
– Redan inom småbarnspedagogiken behöver pedagogerna bli noggrannare med att inte acceptera vissa beteenden bara för att ”pojkar är pojkar” eller ” det är typiskt flickor”.

#Metoo tände gnistan

Gnistan till att skriva boken tändes under #metoo-debatten år 2017. Då ställdes frågor kring vad kan skolan göra för att motarbeta sexuella trakasserier – som många gånger bottnar i uppfattningar om könsstereotypier och makt.
Boken ges ut av finlandssvenska konsultföretaget Ekvalita, som arbetar bland annat med frågor gällande ledning och organisationskultur.

Ny bok för lärare
”Skapa plats – en normutmanande bok för en mer inkluderande skola” gavs ut i januari
Har tagits fram inom ramen för projektet ”Vem é man? – maskulinitet i skolan” som finansierats av Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne sr.
Författare är finlandssvenska läraren Nina Blomberg, med hjälp av en bokredaktion
Består av teori, tips och praktiska övningar för att stödja värdegrundsarbete och förändra begränsande normer med sikte på ökad jämställdhet och likabehandling i skolan.
Är riktad till pedagoger som arbetar från årskurs 1 till sista året i gymnasiet.
”Lathund för inkluderingsarbetet i skolan” är en förkortad version av boken
Ges ut av företaget Ekvalita
Är kostnadsfri och kan beställas via ekvalita.fi

LÄS OCKSÅ: Professor: Vi förväntar oss olika saker av pojkar och flickor — inte bara i skolan
Pojkar på åk 9 : Det är svårt att hitta motivation
 

Pia Heikkilä
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln