Skärgården känner sig inte få valuta för pengarna – elavbrott oftare än förr
– Många tänkte att de kan sälja sina aggregat då elkablarna grävs ner i jorden, men så blev det inte. Det känns som att behovet främst har ökat, säger Roger Tengström i Roslax i Houtskär.
Energimyndigheten konstaterade så sent som i onsdags att prishöjningarna på eldistributionen är beklagliga, men samtidigt nödvändiga för att trygga leveranssäkerheten.
Enligt Yles utredning har elnätsbolagen under åren 2015–2018 i snitt höjt sina priser med 30 procent – Caruna med 47 procent.
Driftsäkerheten verkar inte förbättrats
Nu frågar man sig i skärgården om man verkligen får valuta för pengarna. Många kablar har grävts ner i den åboländska skärgården de senaste åren, men varje gång det blåser upp till storm har man trots det användning av sina aggregat.
– Det är klart att det kostar att gräva ner kablar, men man tycker att eltillförseln också borde bli tryggare i och med det, säger Tengström.
Enligt Tengström krävs det inte ens en storm längre för att det ska uppstå elavbrott, både längre och kortare, i Houtskär.
– Vi har aldrig haft så här många elavbrott tidigare, och det intressanta är att på störningskartan ser det ut som att det inte finns några problem trots att man till exempel i Näsby inte har el. Det är ofta kortare avbrott om morgnarna, kring åtta-niotiden och större områden än tidigare som påverkas.
– Jag förstår mycket väl att elbolagen prioriterar Näsby vid störningarna, eftersom de har flest abonnemang där och att det i och med ersättningsskyldigheten blir dyrare om de är utan el länge.
Störningar i lågspänningsnätet syns inte
Generatorn vid serviceboendet Fridhem är i flitig användning och Tengström funderar om den kan ha något att göra med att det ser ut som att Näsby har el trots avbrott.
Har du själv varit i kontakt med Caruna gällande det här?
– Inte längre den senaste tiden, svaret handlar alltid om att träd och kvistar ställer till det. Men träden ska väl inte påverka jordkablar, förutom om det är frågan om rotvältor, säger Tengström.
– Kanske det också är så att de mindre utstickarlinjerna som fortfarande går i luften nu får ännu mindre underhåll än tidigare i och med att en del av de större linjerna grävts ner?
Kapaciteten kommer emot på Heisala
Äppelodlaren Toni Rahkonen på Heisala i Pargas skärgård har inte märkt av någon som helst förändring trots de höjda överföringsavgifterna. Heisala har ett drygt 20-tal fast bosatta plus sommargäster – och två större jordbruk.
Arkiv/Emilia Örnmark– Vi har länge önskat att man hade förbättrat nätet i våra trakter, vi hör till de sista områdena i regionen som fortfarande får klara oss med det gamla mellanspänningsnätverket med 10 kilovolts kapacitet istället för 20 kilovolt, säger Rahkonen.
Nya investeringar som gjorts på bland annat kylutrymmen gör att kapaciteten i något skede kommer emot.
– Redan nu märker man alltid att lamporna blinkar till då någon större maskin kör igång på ön, säger Rahkonen.
Att också han håller sig med generatorer säger sig självt.
– Annars skulle allt stanna upp vid elavbrott, produktion, packning och framför allt kylarna.
Från Caruna säger man dock att inga större projekt för tillfället är aktuella i skärgården.
Blir bättre – på sikt
Jörgen Dahlqvist, driftchef på Caruna, säger att det åtminstone rent matematiskt och statistiskt räknat finns mindre ellinjer i luften än tidigare – och att det i det långa loppet leder till en förbättring i driftssäkerheten.
– Kablarna till de anslutningar som ligger mer avsides går i luften och förstås drabbas också lågspänningsnätet, vilket inte syns i vår störningskarta, säger Dahlqvist.
Hur tillförlitlig är kartan egentligen?
– Den har nog fungerat bra, men som jag sade tidigare syns inte felen i lågspänningsnätet, det vill säga de sista linjerna ut till hushållen. Dessutom hade vi faktiskt ett avbrott i kartan på grund av ett tekniskt fel natten mellan måndag och tisdag.
– Vi har investerat en hel del i jordkablar, men förstås upplever varje kund sin situation subjektivt.
Vad säger du till kommentaren om att man trott sig kunna göra sig av med sina aggregat i och med jordkablarna, men att störningarna verkar vara fler nu?
– Det är förstås upp till var och en att evaluera hur kritisk den egna eltillförseln är. Det är många faktorer som inverkar på hur vi kommer ut till kunderna för att åtgärda felen. Det handlar om färjor, arbetssäkerhet. Responstiden borde inte ha påverkats, vi använder samma metoder och resurser som tidigare, säger Dahlqvist.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.