Carina Holm 28.12.2022 12:10

– Ja, utan tvekan!

S:t Karinsbon Sanna Vauranoja från Samlingspartiet säger att hon skulle ha tagit emot ordförandeklubban i nya välfärdsområdesstyrelsen för Egentliga Finland, också om hon då hon blev tillfrågad hade vetat vad hon vet om uppdraget i dag.

– Jag visste att det inte är någon lätt uppgift och att det skulle bli mycket arbete när man ska bygga upp något som inte ännu finns. Därför har rekryteringen av de nya topptjänstemännen varit central för att få i gång maskineriet, och där tycker jag att vi har lyckats.

Arbete för mer än sju dagar i veckan

Styrelsens ordförande är ett heltidsjobb, med ett årligt arvode på 69 600 euro, vilket motsvarar 5 800 euro i månaden.

Vauranoja konstaterar att veckan inte riktigt vill räcka till för allt arbete och att hon ofta jobbar nästan sju dagar i veckan.

Styrelsen har haft möten så gott som varje vecka och de har ofta blivit långa med många ärenden.

– Vi politiker i styrelsen har fört en dialog med tjänstemännen redan under beredningsskedet, innan vi ska fatta beslut om olika ärenden. På det sättet har vi försökt lära oss om allt som är nytt, säger Sanna Vauranoja.

En enorm fusion

Hon påminner om att det nya välfärdsområdet handlar om en helt enorm fusion, då närmare trettio kommuner, alla med sin egen verksamhetskultur, plus samkommuner och ett sjukvårdsdistrikt ska slås ihop till en enda stor organisation.

Därför är det mycket viktigt att man lyckas bygga upp en nya och gemensam verksamhetskultur för hela välfärdsområdet.

– Det handlar inte längre om hur man har brukat göra i S:t Karins eller vid ÅUCS.

Arkiv/Carina Holm

Vauranoja berömmer sina kolleger och säger att välfärdsområdet i Egentliga Finland har en väldigt bra styrelse.

– Vi diskuterar mycket och har också olika åsikter ibland. Men så ska det vara. Min uppfattning är att vi verkligen sitter runt ett runt bord, där alla kan säga sitt.

Från smidig övergång till servicestrategi

Mycket av arbetet under det gångna året har handlat om att säkra en smidig övergång då vården och räddningstjänsterna övergår från kommunerna till nya välfärdsområdet med kortnamnet Varha vid årsskiftet.

Nästa års stora fråga är servicestrategin och servicenätverket, det vill säga var olika typer av vård ska ordnas och hur.

Under det nya årets första tre-fyra månader ska man samla in så mycket information som möjligt om vårdsituationen och vårdbehoven i hela Egentliga Finland och analysera den.

Materialet ska sedan ligga till grund för politikerna, då de ska ta ställning till vilka vårdenheter som till exempel ska läggas ned eller slås ihop eller hur man kan jobba mer effektivt.

Vauranoja betonar dialogen med invånare i området, med personalen och till exempel med tredje sektorns organisationer i det här arbetet.

– Vi behöver föra en dialog med dem det berör när vi ska skapa alternativ.

Klart före hösten

Inom september 2023 ska servicestrategin vara klar, eftersom den ligger till grund för budgeten för år 2024.

Sanna Vauranoja hoppas att politikerna i välfärdsområdets beslutsfattande organ vågar vara modiga när besluten väl ska fattas.

– Det är en stor rikedom att vi har många med egen erfarenhet av att jobba i vården bland välfärdsområdets politiker. Jag hoppas dock att alla kan se till helheten och inte bara tänka på den egna verksamhetsgrenen.

Carina Holm

Hon betonar att det är politikernas uppgift att se till att helheten och hela välfärdsområdet fungerar.

– Jag hoppas att alla vågar fundera på hur man kunde göra saker ännu bättre än i dag, utan att stirra sig blind på det gamla. Jag tror att det kan bli riktigt bra.

Ett bra ledarskap

Också Egentliga Finlands vårdområde drabbas av den landsomfattande personalbristen inom vården.

– Jag hoppas att vi lyckas göra vårdbranschen attraktiv igen där olika yrkesgrupper kan profilera sig, eftersom alla behövs.

Därför är det viktigt att välfärdsområdet blir en bra arbetsgivare, som människor vill jobba för och där arbetstagarna kan vara stolta över sina jobb.

– Ett bra ledarskap är kittet som håller ihop gänget. Om man till exempel kan flexa med sina arbetstider söker man sig kanske inte bort även om man skulle få 100 euro mer i lön någon annan stans.

Carina Holm
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln