Carina Holm 28.12.2022 12:09

Om några dagar är det Varha, Egentliga Finlands välfärdsområde, som ansvarar för vård och räddningstjänster och inte längre sjukvårdsdistriktet, samkommuner och närmare trettio kommuner.

Ari Korhonen, SDP, har lett arbetet i välfärdsområdets högsta beslutsfattande organ, välfärdsområdesfullmäktige med över sjuttio politiker under det gångna uppbyggnadsåret.

– Det hade varit väldigt bra med mer tid att bygga upp allt nytt. Nu har vi fått göra vad vi kan av vad vi har och det har hela tiden varit mycket bråttom, säger han.

Parallellt har han också varit ordförande för sjukvårdsdistriktets styrelse.

Stor skillnad

Han ser en stor skillnad mellan sjukvårdsdistriktet, som nu upphör, och det nya välfärdsområdet.

– I sjukvårdsdistriktet har politikerna varit utsedda av medlemskommunerna. Men i välfärdsområdets beslutsfattande organ är politikerna valda direkt av invånarna. Det gör att välfärdsområdets beslutsfattande är mycket mer politiskt och diskussionerna mer politiska.

Korhonen säger att välfärdsområdets uppbyggnadsår har handlat om att genomföra en enorm administrativ reform.

– Hur övergången till välfärdsområdet påverkar servicen och hur den kommer att förändras ser vi först om ett par, tre år. Jag hoppas ändå att vi redan nästa år kommer i gång med att utveckla själva verksamheten i praktiken.

Han säger att det behövs ett starkt utvecklingsinriktat grepp, samtidigt som det som är bra ska bevaras. ÅUCS är till exempel listat bland de sextio bästa sjukhusen i världen.

Verksamheten ska fungera, oberoende av reformen

Vårdreformen i all ära – Korhonen påminner ändå om att vården och räddningstjänsterna är en verksamhet som måste tryggas hela tiden, oberoende av vårdreform – eller av eventuella elavbrott eller energibrist.

– Social- och hälsovården handlar om hela samhällets beredskap. Exempelvis större elavbrott är mycket allvarligt för de här sektorerna.

Han säger samtidigt att de exceptionella corontiderna har lett till en enorm belastning på hela den offentliga sektorn.

– När det gäller vårdarbristen vill jag lyfta fram hur viktigt det är med en mer bestående arbetsgemenskap, som kan skapa fungerande rutiner. Men det är inte möjligt om personalomsättningen är stor. Här ser jag nya möjligheter i välfärdsområdet.

Tror inte på radikala förändringar de närmaste åren

Nästa års stora fråga för välfärdsområdets politiker är servicestrategin, det vill säga de stora riktlinjerna för hur och var vården ska ordnas i fortsättningen.

Korhonen tror inte på några radikala förändringar under åren 2023–25.

– Det beror på att välfärdsområdet ska hyra kommunernas vårdcentraler och andra vårdfastigheter till och med år 2025. Det betyder att det nuvarande servicenätet bevaras de närmaste åren.

Samtidigt är utgångspunkten för hela stora vårdreformen att vården ska förändras och utvecklas.

– Välfärdsområdet är ett bättre sätt att ordna vården på än det splittrade systemet som har gällt hittills. Eftersom vårdkedjorna inte fungerar i dag blir färdigvårdade patienter kvar inom dyr specialsjukvård, då det inte finns platser inom äldreomsorgen.

Bättre möjlighet att få vårdkedjor att fungera

Korhonen säger att hela helheten måste fungera. Därför ser han det som en styrka då socialsektorn med hemvården från och med nyår finns i samma välfärdsområde.

– Med välfärdsområdet får vi bättre möjligheter att få vårdkedjorna att fungera.

När också labb och röntgen i fortsättningen finns i samma organisation slipper man till exempel dubbla provtagningar eller annat dubbelarbete.

– Det gynnar både individen och samhället att det inom välfärdsområdet kommer att finnas bättre helhetsdata än i det nuvarande splittrade systemet, där mycket har varit olika i olika kommuner, säger Ari Korhonen.

Svåra beslut att vänta

Men besluten om hur den framtida servicestrategin ska se ut inom vården i Egentliga Finland kommer att bli svåra, förutspår han.

– Vi måste fatta beslut utgående från fakta, och inte baserat på känslor, även om det säkert kommer att finnas olika politiska betoningar. Det kan också finnas till exempel regionala skillnader inom välfärdsområdet när det gäller hur olika vårdtjänster används och behövs.

En viss vårdinrättning kan till exempel vara en fråga om livskraft för en viss region. Därför kommer servicenätet inte att se likadant ut i hela Egentliga Finlands välfärdsområde.

– Här kommer också tvåspråkigheten in. Det finns en stark uppfattning om att det ska gå att få service på båda språken i regionen.

Riksdagen nästa?

Efter att ha varit fullmäktiges ordförande under det gångna året ger Ari Korhonen nu över ordförandeklubban till partikamraten Aki Lindén.

Korhonen, som tidigare bland annat har varit SDP:s partisekreterare, biträdande stadsdirektör i Åbo och stadsdirektör i Reso, jobbar vid Kommunförbundet som specialrådgivare för kommunal säkerhet och beredskap. För första gången ställer han upp i riksdagsvalet.

– Resultatet från välfärdsområdesvalet, där jag fick över 800 röster, fick mig att ställa upp. I riksdagsvalssammanhang är jag en novis, men med lång erfarenhet.

Carina Holm
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln