Så här kan Kimitoöns köksnät se ut i framtiden – vissa åtgärder förutsätter också investeringar


Centralköket i Kimito skolcentrum kunde i framtiden göra mat också för Almahemmet, Hannahemmet, Silverbacken, matservice och hälsocentralsjukhuset. ÅU-Foto
Kimitoön har nu tre centralkök och sex tillredningskök. Vad innebär det om kommunen skulle gå ned till två centralkök och två tillredningskök?
Kimito skolcentrum skulle då laga mat för cirka 600 personer, vilket förutsätter en investering på uppskattningsvis 100 000 euro.
– Det handlar inte om en stor ombyggnad men vi behöver ett utrymme där vi kan packa mat i stora lådor för utdelningsköken. Det är framför allt portionerna som packas för matservicen som är utrymmeskrävande.
Det här säger Birgitta Parikka, kost- och städchef. Det är Parikka som har utrett hur kost- och städfunktionerna kunde förändras i enlighet med kommunens Balans2020-program.
Utöver det här kan det vara att Kimito skolcentrum också behöver ny köksutrustning, säger Parikka.
– Det skulle bli fler olika maträtter om det ska lagas mat för både skolor och omsorg.

I Dalsbruks skola skulle man också laga mat för Hulta daghem och Sofia daghem. Elever från Taalintehtaan koulu skulle också äta här. Därtill skulle Furubo daghem stängas. Foto: Johan Backas
Kommunens andra centralkök skulle vara i Dalsbruks skola, där mat skulle lagas för cirka 370 personer. Det förutsätter en engångsinvestering på 14 000 euro.
– Där behövs en mindre reparation och kanske en ugn till.
Transporten av mat väckte frågor på den Balans2020-invånarkväll som ordnades på Villa Lande på tisdagen. I uträkningarna har Parikka utgått från de erfarenheter kommunen redan har.
– Vi har haft transporter av mat, till och från, så vi vet vad vi har betalat för transporter.
Hannahemmet i Dragsfjärd har servat bäddavdelningen i Dalsbruk och Furubo daghem, Kimito skolcentrum har lagat mat för Amosparken skola – och tidigare också för andra skolor och daghem.
– Det har transporterats mat förr och jag har kollat prisuppgifter med några företag i branschen.
Om städnivån dessutom sänks kunde man enligt förslaget spara cirka 40 000 euro/år.

Tillredningsköket i Silva daghem skulle fortsätta sköta maten för daghemmet och Amosparkens skola. ÅU-Foto
För de anställdas del noteras en möjlig spareffekt inom kost- och städfunktionerna då omställningen pågår. Då kök stängs behövs sannolikt inte utomstående för semester- och sjukledighetsvikariat.
På sikt ska totalantalet anställda minska: ”När förändringarna är genomförda i sin helhet (tidsbundna avtal tar slut och pensioneringar är gjorda, 2020–2022) kommer funktionen att ha 3-4 dagsverken för mycket”, enligt förslaget.
– Här har jag inte räknat med att någon slutar, det händer också. Folk kommer och går.
Många av de anställda har långa semestrar och det tunga jobbet syns som hög sjukfrånvaro, påpekar Parikka. I praktiken har kommunens kost- och städfunktioner ett konstant behov av folk.
– Vi har redan idag svårt att få vikarier, särskilt kockar, så jag tror absolut de här människorna (3-4 dagsverken) blir sysselsatta. Det finns ett behov, var man än frågar är det problematiskt att få folk.
Ett frågetecken är maten för Almahemmet, som skulle få sin mat från Kimito skolcentrum. Om verksamheten läggs ut i någon form till en privat aktör – i det fallet sannolikt Attendo – minskar kommunens kostnader med hela 120 000 euro/år.
Här vill Parikka att alla inser att dessa 120 000 är bara en del av ekvationen.
– Det ser ut som en stor besparing men det är klart att det sedan kommer en annan prislapp (från Attendo), och den finns det inga uppgifter om.
I utredningen hittas därför följande understreckade mening: ”OBS! kostnad för köket i Attendo finns inte med i utredningen”.

Hitis-Rosala skola skulle behålla tillredningskök. Foto: Monica Sandberg
Det som oroar Parikka är matens kvalitet. Ett av förslagen är att förenkla utbudet. Hur går det då med Kimitoöns goda rykte? I fjol var Amosparkens skola etta i Atrias tävling i skolmat. Jord- och skogsbruksministeriet lät också göra en film om Silva-dagiset i Kimito som exempel för hur de nya kostrekommendationerna fungerar i verkligheten.
– Vår personal har gjort ett fenomenalt jobb. Det vad vi har gjort i våra nio (central- och tillrednings)kök har varit väldigt uppskattat.
Enkäter bland både äldre och unga har gett höga poäng, säger Parikka, som också nämner de anställdas höga motivation. Det har också ordnas en gemensam brainstormningsdag så att så många som möjligt av de anställda ska få vara med och säga sitt om framtiden.
Parikka räknar med att det finns en viss oro och att många önskar beslut som gör slut på ovissheten. Hon tror att de flesta också inser att det är vårdreformen, en yttre faktor, som är orsaken till att så mycket verkar hänga i luften.
– Jag har blivit ombedd att göra utredningen men det är de förtroendevalda som ska säga vartåt skutan ska gå. Vi gör sedan det bästa vi kan av situationen.
Så här ser det ut i dag
Kimito skolcentrums centralkök
Dalsbruks skolas centralkök
Almahemmets centralkök
Silvas tillredningskök
Silverbackens tillredningskök
Sofias tillredningskök
Hannahemmets tillredningskök
Hultas tillredningskök
Hitis-Rosalas tillredningskök
Taalintehtaan koulus utdelningskök
Furubos utdelningskök
Hälsocentralsjukhusets utdelningskök
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.