Område i Egentliga Finland blir testområde för miljöprojekt – ska hjälpa bönderna att minska sina fosforutsläpp
Nu undersöks hur bönderna bäst kan hindra fosfor att rinna ut i havet från deras odlingsmarker. Ett stort samarbetsprojekt mellan Finlands miljöcentral, Naturresursinstitutet, NTM-centralen och miljöministeriet ska hjälpa bönderna att förbättra marken med gips, strukturkalk eller fiber.
Under projektet undersöks effekten av alla tre ämnen i samma avrinningsområde.
Som testområde har man valt Savijoki avrinningsområde. För varje åker undersöks markens bördighet och jordart för att hitta de bästa jordförbättringsämnena.
En viktig del är också att lyssna till bönderna och höra vilka faktorer som påverkar deras val av ämnen.
Bönderna beskylls orättvist mycket
Jacob HjortmanEn av de bönder som är involverade i projektet är Timo Laaksonen från byn Yliskulma i Lundo.
På Laaksonens gård träffades jordbrukare, forskare och representanter för olika aktörer inom projektet på måndagen. Laaksonen har själv länge engagerat sig i frågan om jordförbättringsämnen för att minska på mängden fosfor i vattendragen.
– För tjugofem år sedan var vi involverade i projekt med kalk och senare även med gips. Nu har vi dessutom fiber som undersöks.
Laaksonen är nöjd att det görs stora satsningar på att minska åkrarnas miljöpåverkan.
Jacob Hjortman– Bönderna får ofta hela skulden till övergödningen av vattendragen, även om det inte är den enda källan. Nu gör vi något konkret för att minska böndernas miljöpåverkan.
För egen del föredrar han strukturkalk.
– Gips riskerar att göra marken tätare medan kalk kan mjuka upp marken. Det kan öka växtligheten. Kalken är även logistiskt lättare att använda, säger han.
Regeringen satsar på vattendragens hälsa
Projektet är en del i regeringen Orpos regeringsprogram, säger Eija Hagelberg, specialsakkunnig på miljöministeriet.
– Det är ett projekt som berör hela landet, men det finns ett skärskilt fokus på skärgårdshavets avrinningsområde, säger Hagelberg.
Jacob HjortmanGenom projektet ska bönderna få bättre möjlighet att välja de ämnen som är bäst för dem och deras åkrar.
– Fyra aspekter är viktiga när man avgör vilket jordförbättringsämne man ska använda. Det ska vara rätt material, rätt mängd, rätt tidpunkt och rätt plats, säger hon.
För att genomföra jordförbättringsämnena måste man ha örat mot marken och lyssna på bönderna, säger Eelin Hoffström-Cagiran, verksamhetsledare för stiftelsen för Aura å.
Jacob Hjortman– Vi jobbar med fötterna på marken och sköter kommunikationen med bönderna i kommunerna längs Aura å. Vi lyssnar på deras behov och frågor, säger hon.
– Det är tacksamt att regeringen ser det här som viktigt och riktar finanser hitåt även i spartider.
Stiftelsen jobbat i samarbete med koordinatörer från stiftelsen för Pemar å, Paimionjokiyhdistys, och Kimitoöns kommuns koordinator, Sanna Bergström.
Skärgårdsbönder ser lättare kopplingen
Enligt Bergström är frågan om näringsupptagning viktigare än att hindra avrinningen till havet.
– Förbättrar vi upptagningen så att näringen tas upp av grödorna, då rinner de helt säkert inte ut i havet. För det är den här typen av jordförbättringsåtgärder viktiga.
Jacob HjortmanBergström tillträdde tjänsten för ungefär en vecka sedan. Tidigare har hon arbetat inom vården men jordbruket har alltid varit en stor del i hennes liv.
– Jag kommer från en jordbrukarfamilj och är nu också gift med en jordbrukare.
I Kimito där bönderna lever nära Skärgårdshavet finns en större medvetenhet om hur jordbruket påverkar miljön enligt henne.
– Jag tror att det är lättare att se den kopplingen för oss på Kimitoön än för bönder som lever längre bort från havet.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.