Nu är det sopparnas höst – men säsongen är kort
Petra Nyqvist är i full gång med svampskörden.
Nu finns det soppar överallt i skogen, det tycker många svampplockare.
– Jag var orolig att det inte skulle bli några svampar alls men nu ser det bra ut, säger Petra Nyqvist i Kimito.
Hon är miljöplanerare med naturinventering, artkännedom och kulturbiotoper som specialitet. Svampar är en del av det hela och ett stort intresse.
– Jag har hållit ett par svampkurser i Raseborg, och gillar både artbestämning och tillredning av svamp, säger hon.
Vänta inte till nästa vecka
Nu har hon flera gånger plockat mest sopp, bland annat karljohan.
– Men säsongen är kort. Det är nu som karljohan ska plockas, så vänta inte till nästa vecka, säger hon.
Nyqvist plockar gärna också asp-, tegel- och björksopp men påminner om att de ska stekas eller annars tillagas minst en halv timme, annars blir det magknip.
Seafood-pasta med svart trumpetsvamp
Smörsoppen klarar sig med kortare tillagning liksom karljohan, säger Petra Nyqvist.
Vilken är din favoritsvamp?
– Å, det finns många. Några är rynkad tofsskivling (men då lönar det sig att ta bara de små exemplaren) och svart trumpetsvamp. Den använder jag till seafood-pasta med räkor, musslor, persilja, mycket smör och klar sås.
– En annan favorit är blodriska som jag bara steker och sätter på smörgåsen. Och vaxskivlingen gör jag vanlig sås av. Jag hoppas att allt flera skulle testa nya svampar och inte hålla sig bara till kantareller, karljohan och trattkantareller.
Spännande höst
Ett gammalt gott råd är att lära sig en ny svampart genom att ha med sig någon person som kan den här svampen. Och att aldrig plocka svamp som man inte är säker på, påminner Nyqvist.
Vad tror du om den här svamphösten?
– Det ser bra ut. Redan nu kan man se riskor, kremlor, föränderlig tofsskivling och många till. Varje vecka kommer det flera till. Svamphösten är spännande, man vet aldrig riktigt hur det blir.
Bara väntat på regn
Jouni Issakainen, ordförande för svampföreningen i Åbo, Turun sieniyhdistys, är inte förvånad över att vi har så mycket soppar.
– De brukar komma tidigt, så de har legat beredda och bara väntat på regn. Men vi har ju inte fått särskilt mycket regn så svamparna – fruktkropparna – blir kanske inte så stora, säger han.
Också förr har det konstaterats att sopparna växer bra efter en het sommar.
– Det beror säkert på att träden som svamparnas hyfer har kontakt med har förmått ge svamparna socker. Men samspelet mellan svamphyfer, träden och markens mikrobiologi är komplicerat, säger Issakainen.
Han är forskare vid Turun Yliopisto där man nu har på gång ett litet forskningsprojekt kring några svampar, bland annat stensopp eller karljohan.
Export till Italien
En till som gillar soppar, särskilt karljohan, är italienaren Loreno Dalla Valle i Kontiolax. Han köper upp allt han får och exporterar till Italien där svampen anses som en stor läckerhet.
– Det blev precis som jag gissade, en bra höst för stensopp, säger han.
I fjol trattkantareller, i år sopp
Jonas Bergström och Stella Törnroth, anställda inom KulTa-mathantverkprojektet på Kimitoön, är förtjusta också de.
– I söndags plockade vi nästan fem kilo karljohan på en timme i Kråkvik. Ja, lite smörsopp och björksopp hittade vi också, plus små fårtickor och någon gul kantarell, säger Bergström.
– Nu är det bara win-win för alla som kan ta sig ut i skogen. I fjol var det trattkantarellernas år, nu är det sopparnas år, säger han.
Namn efter kung
Stensoppen fick smeknamnet karljohan efter kung karl XIV Johan som från Frankrike tog med sig kärleken till den här matsvampen. Han var den förste regenten av ätten Bernadotte och blev svensk-norsk kung 1818. Det sägs att han till och med försökte sig på att odla svampen på ett slott. Svampen är världens mest använda matsvamp.
Soppdags! Petra Nyqvist är förtjust över delikatesserna som man kan plocka nu. Foto: Aleksi Toivanen
Brunsopp, strävsopp, karljohan och nedanför smörsopp. Foto: Petra Nyqvist
Korrigering 7.9.2018 kl 9:19: I den ursprungliga texten kunde man få den uppfattningen att strävsoppen klarar sig med en kortare tillagningstid än 30 minuter, men det gör den inte.
Hej Robin! Tack för din kommentar. Du har helt rätt i att det blev lite luddigt gällande strävsoppar. Det som gäller är minst 30 minuter för strävsoppar. Annars kan man få ont i magen. Artikeln har nu uppdaterats.
Jag gissar att det inte är intervjuobjektet som sagt fel här, men det löns att påpeka att asp-, tegel- och björksopp alla hör till strävsopparna och ska därför tillagas länge innan de kan förtäras. Strävsoppar kan alltså inte, som det står i texten (i samband med smörsopp och karljohan) ätas efter kortare tillagningstid. Bara så att ingen får magknip i onödan.