Mer kläder i blandavfallet – snabbt mode tros vara boven
Enligt en studie utförd av Sydvästra Finlands Avfallsservice (LSJH) har det inte skett några större förändringar i sammansättningen av blandat avfall i området. Tungt bioavfall utgör fortsättningsvis en stor andel av hushållens soppåsar, även om invånarna är flitigare att sortera bioavfall i och med den ökade separata insamlingen. Den högre andelen textilavfall uppskattas återspegla bland annat den ökande populariteten för ultrasnabbt mode.
Sammansättningen av blandavfallet som uppkommer i Sydvästra Finlands Avfallsservice (LSJH) område undersöktes i en sammansättningsstudie som genomfördes i maj. På Topinoja avfallscentral i Åbo öppnades hushållssopor en påse i taget och innehållet sorterades i olika avfallsfraktioner.
Undersökningen visade att det inte skett några större förändringar i år jämfört med resultaten från tidigare studier. Den största andelen av vikten för blandavfallet består fortfarande av bioavfall: i studien utgjorde bioavfall 34 procent av det blandade avfallet.
I den tidigare sammansättningsstudien 2022 steg andelen bioavfall högre än under tidigare år, men sjönk igen i årets studie till samma nivå som resultaten från 2019 års studie.
– Fluktuationen i andelen bioavfall kan förklaras av ökat distansarbete och matlagning hemma under coronatiden. Nu har vi återvänt till arbetsplatser och lunchrestauranger, säger Miia Jylhä , forsknings- och utvecklingschef på LSJH.
Kläderna blir sopor allt snabbare
Andelen textilavfall i blandavfallet verkar öka, enligt undersökningen. Enligt Jylhä är textilsorteringen dock inte sämre än tidigare, eftersom allt fler kläder också förs till insamlingen av uttjänta textilier.
– Ökningen av textilavfall indikerar en övergripande ökning av textilförbrukningen, samt en förkortning av klädernas livscykel orsakad av snabbt mode och ultrasnabbt mode. Tyvärr blir kläderna sopor snabbare och snabbare, konstaterar Jylhä.
Tidsserien av sammansättningsstudierna berättar först och främst vilken typ av produkter som konsumeras i hushållen och hur konsumtionsvanorna förändras.
– Ökade möjligheter till sortering och ändrade sorteringsvanor kan inte direkt härledas till sammansättningen av blandavfallet. Innehållet i våra sopor berättar framför allt vad vi tar med oss hem från affären. Förhoppningsvis kommer utvecklingen i framtiden att återspeglas i form av en minskning av den totala mängden blandavfall, säger Jylhä.
Det är dock tydligt att det i hemmen fortfarande finns utrymme för förbättring när det gäller sortering av förpackningsavfall i allmänhet
Miia Jylhä, LSJH
En mycket stor del av det undersökta avfallet var förpackningsavfall av olika slag, framför allt plastförpackningar och kartong. Metall och glas hittar man däremot sällan i blandavfallet.
– I studien är det omöjligt att uppskatta vilken del av skräpet i blandavfallet som ursprungligen skulle ha varit återvinningsbart, eftersom till exempel fibrer blir våta och smutsiga med annat avfall. Det är dock tydligt att det i hemmen fortfarande finns utrymme för förbättring när det gäller sortering av förpackningsavfall i allmänhet, säger Jylhä.
Andelen farligt avfall, elavfall och träavfall i det blandade avfallet har varit låg och minskat under alla år som granskats.
– Invånarna i LSJH-området vet huvudsakligen hur man sorterar avfallet i fråga korrekt. Konsumenterna är alltmer medvetna om hur viktigt det är att avfall som är farligt för miljön och människor hanteras på rätt sätt.
Från LSJH’s sida:”Man kan ta rena och torra, men obrukbara kläder och hemtextilier till insamlingen av avlagda textilier.”
Här ligger ett problem, nämligen om ett plagg man har på sej går sönder, så inte ids man byka det enbart för att få lägga det i insamlingen för avlagda textilier. Miljö-, energi- och ekonomi- mässigt är det inte heller vettigt.
Då åker det gärna iväg som blandvfall istället.
Borde finnas en insamling även för smutsiga (men nog torra) avlagda textilier också.