Robin Sjöstrand 12.02.2020 07:011

I februari ordnar de fyra fakultetsföreningarna vid Åbo Akademi, Kemistklubben, Statsvetenskapliga klubben, Merkantila klubben och Humanistiska föreningen en brobyggarsitz.
Idén är att det hålls en sitz i varje föreningslokal och de som anmält sig till festen blir tilldelade en sitzplats genom lottning. Resultatet blir fyra tvärvetenskapliga blandningar av studerande som knyter nya kontakter och utsätts för nya tankar och världsåskådningar.
Brobyggarsitzen är ett utmärkt exempel på den studiemiljö som gör att många studerande svarar att de valde att studera vid Åbo Akademi på grund av studielivet, precis som Oskari Lehtinen i artikeln om Kemistklubbens osäkra framtid.
Jag hör själv också till den skaran. Föreningslivet vid Åbo Akademi är rikt och ger erfarenheter och vänner för livet – ofta från andra studieinriktningar än ens egen.
Därför kom nyheten att Kemistklubbens föreningslokal Borgen inte får någon fortsättning som ytterligare ett slag mot den studiekultur som finns vid Åbo Akademi.
Från akademins sida säger man att man värnar om sina studentföreningar, och vad annat kan man säga? Men i ett fall där handling talar mer än ord finns det än så länge väldigt få tecken på att så är fallet.
När SF-klubbens lokal renoverades i början av 2010-talet gjordes renoveringen med tanke på hur universitetet bäst kunde använda sig av lokalen, inte hur den bäst kunde stöda SF-klubbens verksamhet. När Merkantila klubbens lokal renoverades 2017 slutade det med att Novia fick ta över lokalen – trots löften om att MK skulle få hålla den.
Och nu kommer Borgen att försvinna utan att ens några alternativ till en lösning har presenterats.
Stefan Willför framför argumentet att föreningarna inte betalar någon hyra för sina lokaler, vilket är helt sant. Men betyder det samtidigt att de bara ska sitta duktigt i båten oberoende hur de behandlas? Att de ska finna sig i att närmast vara ett irritationsmoment hos ett universitet som säger sig prioritera deras existens?
Nu utnyttjar universitet det faktum att föreningarna vid universitetet har en administration med ett väldigt kort tidsperspektiv. Det är lätt att minska på privilegier om man gör ett löfte till en styrelse och bryter det först till nästa.
Under min tid vid ÅA kände jag stolthet över universitet och den speciella atmosfär som fanns bland oss som jobbade i föreningslivet. Åbo Akademi kändes som mer än ett universitet.
Nu är ÅA på väg mot en ny, lite mera fadd, känsla. Åbo Akademi – bara ett universitet.
 
LÄS OCKSÅ:
Mindre utrymme för föreningar vid Åbo Akademi — KK har snart inget hem och MK får dela lokal
Vicerektor Stefan Willför: ”ÅA strävar till att hitta lösningar på campusområdet”
Också rockföreningen blir utan hem när kemisterna flyttar

Robin Sjöstrand
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln