Invasiva arter bekämpas i Ekenäs – möjligt att delta i bekämpningen genom en app

Jättebalsaminer och blekbalsaminer förekommer på väldigt många ställen inom södra Finland. Raseborg är en av många kommuner som bekämpar jättebalsamin och andra invasiva arter.
I västra Nyland finns det 34 olika ställen i 6 olika kommuner där man arbetar för naturen, berättar Kaisa Kauranen, projektkoordinator för västra Nylands naturpärlor.
Projektet hör till livsmiljöprogrammet Helmi som finansieras av miljöministeriet.
Flyet i Ekenäs är det enda stället i projektet där man bekämpar balsaminer. På de andra platserna i projektet sköter projektets naturvårdare om växtligheten på ängar, tar bort vresrosor från stränder och bekämpar lupiner.

I torsdags arrangerade västra Nylands naturpärlor sommarens andra och sista talko i Flyet, Ekenäs, där jättebalsaminer och blekbalsaminer bekämpades. Med på talkot var sex stycken frivilliga personer samt naturvårdare från projektet.
Talkot skedde i Flyets klibbalskärr som är ett naturskyddsområde med värdefulla växter och djurarter.
Balsaminerna tar utrymme från andra växtarter i naturskyddsområdet och dess omgivning. År 2021 kunde man i praktiken se hur naturens mångfald hade minskat i Flyets naturskyddsområde när de här två balsaminarterna spridit sig så kraftigt.
Man började bekämpa balsaminerna i området och nu tre år senare kan man redan se hur naturen börjat återhämta sig, berättar Kauranen.
Det är viktigt att arbeta också utanför naturskyddsområdet då balsaminerna kommer till naturskyddsområdet utifrån.

I jättebalsaminens blommor finns frön som kan skjutas i väg flera meter. På det viset sprider sig växten snabbt och effektivt.
Därför går naturvårdare regelbundet i områden där jättebalsaminen växer och bekämpar den i flera omgångar före frön har mognat.
Kauranen berättar att blekbalsaminen också är en invasiv art men som på lagstiftningsnivå har en annan position än jättebalsaminen.

– Det är ingen ide att bekämpa jättebalsamin och få monokultur av blekbalsamin i stället, därför bekämpar vi också blekbalsamin i projektet. Om man har balsaminer på sin gård är det viktigt att man tar bort dem i tid innan frön kommer. Jättebalsaminens frön klarar sig mellan 2–4 år i marken, oftast mindre än 4 år. Flera områden här i Flyets naturskyddsområde är nu nästan fritt från jättebalsaminerna, efter 3 år av bekämpning. Men redan efter ett år kan man se en tydlig förändring i ett område där man bekämpat jättebalsaminerna, säger Kauranen.
– Det har arbetet är viktigt för att hjälpa miljön och biologisk mångfald. När de invasiva arterna sprids är det viktigt att få bort dem så att annat kan växa, säger Frank Lagerroos en av naturvårdarna i projektet.

Under talkot i Flyets klibbalskärr får deltagarna tydliga instruktioner om att dra upp växten med rötter och bryta jättebalsaminens stam flera gånger, snurra och nästan mosa stammen och sedan slänga jättebalsaminerna i påsar.
Det här gör man eftersom västen kan börja växa igen om man inte bryter balsaminens stam flera gånger.
Balsaminerna samlas under talkot i stora plastpåsar och sedan i en större hög i skogen. Naturvårdarna kommer att lägga en presenning över högen ifall blommorna skulle mogna och skjuta frön ur sig. Före nästa sommar har högen försvunnit då växterna torkar bort.
– Jättebalsaminerna har varit populära växter i trädgårdarna. I dag förbjuder lagen att ha jättebalsaminer och att sälja jättebalsaminer och deras frön är också förbjudet. Beslutet kommer från en EU-nivå och i hela Europa är jättebalsaminen klassad som en invasiv och främmande art, säger Kauranen.
Blekbalsaminen och jättebalsaminen är lika till utseende förutom att blommorna har olika färg och blekbalsaminen är betydligt mindre i storlek.

Tillsammans med en bekant brukar Britta Lignell bekämpa jättebalsaminer i Ekenäs.
– När jag blev pensionär började jag plocka jättebalsaminer tillsammans med en vän. Jag tycker om att vara ute, det är frivilligt och så är det lätt att få upp jättebalsaminerna med rötter. När man blir äldre börjar man njuta av naturen på ett annat sätt, säger Lignell.

Jouni Stordell från Billnäs är tidigare miljöinspektör i Raseborg och har alltid intresserat sig för naturen. Stordell brukar delta i olika talkon i Raseborg där man bekämpar lupiner, mördarsniglar och jättebalsaminer.
– Lupinerna är besvärligare att bekämpa. Jättebalsaminen är lätt att dra upp med rötterna, så det är en fröjd att bekämpa dem, säger Stordell.

I år är det möjligt att tjäna pengar genom att bekämpa jättebalsaminer i Raseborg. Med appen Crowdsorsa, som är ett finländskt uppstartsföretag, finns det utmärkt områden där jättebalsaminen växer i Raseborg.
Man loggar in i appen och väljer ”Listvy”, och scrollar ner till uppdraget som heter Raseborg bekämpning av jättebalsamin, där man kan bekanta sig med instruktionerna.
När man öppnat uppdraget kan man se en karta där områden där jättebalsaminen bekämpats är utmärkta och se för hur många dagar sedan bekämpningen skedde. Det är även möjligt att märka ut nya områden i appen om man hittar områden med jättebalsaminer.
På kartan är det utmärkt med grått de områden där det inte går att bekämpa jättebalsaminer och med grönt de områden där man kan bekämpa jättebalsaminer. Då man söker upp området som inte ännu är bekämpat ska man via appen filma området med jättebalsaminerna och även filma efter att man bekämpat jättebalsaminerna i området.
Jättebalsamin och blekbalsamin
Jättebalsamin (Impatiens glandulifera)
- En ettårig ört som härstammar från Himalaya och har blivit hämtad till Europa.
- Är vanligtvis 1,5 meter hög men kan växa till en höjd på 3 meter.
- Trivs på frodiga och fuktiga platser.
- Sprider sig genom sina frön och en planta kan producera upp till 4000 frön. Frön skjuts ut från blomman och kan skjutas upp till 7 meter från plantan. Fröna har en kort livslängd och överlever i max 4 år i jorden.
Blekbalsamin (Impatiens parviflora)
- En ettårig ört som sprider sig genom sina frön som den kan skjuta flera meter långt.
- Blir mellan 20–50 centimeter hög. Den känns igen på sina små och blekgula blommor.
Källa: laji.fi
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.