– Finland och Sverige har ett ganska identiskt utbud på industriella exportprodukter. Om ett finskt företag har leveranssvårigheter till sina kunder i till exempel Tyskland på grund av poststrejken så är risken överhängande att den tyska uppköparen vänder sig till en konkurrerande svensk leverantör i stället, säger chefsekonom Mika Kuismanen på Företagarna i Finland.
Finlands Näringsliv EK vill inte kommentera frågan om strejkens ekonomiska konsekvenser över huvud taget utan nöjer sig med att hänvisa till EK:s vd Jyri Häkämies som på måndagen efterlyste arbetsro till förhandlingsparterna och framförde förhoppningen att det inte ska bli fler sympatistrejker.

Nyt syytä keskittyä sopimiseen ja tukilakkojen välttämiseen. Työrauhaa neuvottelijoille. #Posti ”Työrauha

— Jyri Häkämies (@jyrihakamies) November 18, 2019

Fler olagliga strejker

– En högre benägenhet att strejka föder ekonomisk osäkerhet, vilket i sin tur undergräver viljan att investera i samhället. Visst har poststrejken en negativ inverkan på landets ekonomi, säger chefsekonom Mauri Kotamäki på Centralhandelskammaren.
Såväl Kotamäki som Kuismanen anser att det en oroväckande utvecklingstrend att strejkerna drabbar parter och branscher som inte är parter i målet.
– De största fackförbundens medlemmar strejkade i protest mot aktiveringsmodellen för ett år sedan. Nu är vi tillbaka i samma situation där hamnar stängs och företagens leveranser äventyras. Det ger dåliga signaler både utanför och innanför landets gränser, säger Kotamäki.
Kuismanen uttrycker sig i fränare ordalag men är inne på samma spår.
– Jag vill inte begränsa strejkrätten, men dagens kutym att utvidga strejker till rederier och aktörer som inte har någon som helst andel i arbetstvisten, liksom alla olagliga strejker, är ett ociviliserat sätt att lösa konflikter, säger han.

Inga prislappar på förlusterna

Varken Företagarna i Finland eller Centralhandelskammaren vill i detta skede sätta en prislapp på de ekonomiska förluster som poststrejken antas förorsaka för den finska industrin.
– Det är svårt att göra sådana kalkyler. Det går inte att rakt av räkna in till exempel värdet på företagens dagliga produktion eftersom situationen är mer komplicerad än så, säger Kuismanen.
Enligt Kuismanen kan perifera regioner råka illa ut när frakten av varor försvåras.
– För de flesta företag som har fraktavtal med Posten är det svårt att hitta ersättande leverantörer på så här kort varsel. I vissa delar av Finland, till exempel i Lappland eller Kajanaland, finns det oftast inga reella alternativ till Postens frakttjänster, vilket leder till stora problem för de berörda bolagen.
Trots alla hotbilder och problem kan poststrejken också föra något gott med sig.
– Strejken kan tvinga fram tuffare konkurrens inom branschen, vilket innebär att aktörerna söker högre avkastning på sitt kapital genom att automatisera en större del av tjänsterna, säger Kotamäki.
Han får medhåll av Företagarna i Finland.
– Strejken kan ha en sund inverkan på konkurrensen inom branschen för frakttjänster som är i väldigt få händer i Finland i dag, säger Kuismanen.