Fosforbördan tynger Skärgårdshavet länge än — "Ät mindre kött och mer fisk, så minskar fosforn"
Ingen del av Skärgårdshavet har en vattenkvalitet som klassas som god. ÅU-foto
Trots alla vattenskyddsåtgärder för Östersjön har fosforbelastningen på Skärgårdshavet inte minskat under åren 1995–2016.
Nu slår vattenvårdsexperter larm.
– Hur är det möjligt att fosforbelastningen på Skärgårdshavet har varit den samma i 25 år och vad måste göras för att ändra på det här? frågar Keijo Veijonen, som leder samarbetsprojektet Det unika Skärgårdshavet.
Men att svara på det är inte lätt ens för vattenvårdsexperter.
”Ät mindre kött och mer fisk”
Seppo Knuuttila, expert på havsvård vid Finlands miljöcentral, vill inte skuldbelägga lantbrukarna, men påtala vikten av konsumentens vardagliga val.
– Lantbrukarna producerar vad konsumenterna vill ha. Ät mindre kött, så behövs det mindre foderodling och färre djur som producerar mindre mängder gödsel. På det sättet rinner mindre mängder fosfor ut i vattendragen och bidrar till övergödning och algblomning.
Äter man dessutom inhemsk icke-odlad fisk, så är det ännu bättre eftersom fisken tar upp fosfor som finns i vattnet, säger han.
– Matti Vanhanens regering talade redan 2010 om att Skärgårdshavets tillstånd ska vara gott år 2020, säger Knuuttila och påpekar att vattenkvaliteten tvärtom har försämrats.
I dag är Skärgårdshavets tillstånd som bäst tillfredsställande, medan vattenkvaliteten i innerskärgården och vid kusterna har försämrats.
– Det finns inga områden i Skärgårdshavet där vattenkvaliteten klassas som god.
Han visar en satellitbild från april i fjol där Erstan, Pemarviken och Halikkoviken är grå och grumliga, på grund av allt som rinner ut i vattendragen från åkrarna i avrinningsområdena.
Enligt honom förbättrar gödsling med fosfor dessutom inte skördarna på stora delar av åkrarna i Egentliga Finland.
– Situationen i Skärgårdshavet förvärras ytterligare av att en rekordstor del av Östersjöns botten i fjol var syrefri. Också det varmare vatten som klimatförändringen medför förvärrar algblomningarna.
Vattenvårdsexperterna Petri Ekholm, Helinä Hartikainen och Seppo Knuuttila. Foto: Carina Holm
Fosforarvet påverkar i trettio år
Vattenvårdsexperterna talar om ett fosforarv, den mängd fosfor som har tillförts jordmånen i hela Östersjöområdet under många tiotals år i form av konstgödsel och som kommer att sippra ut i vattendragen länge än.
Kalervo Väänänen, tidigare rektor vid Åbo universitet leder den arbetsgrupp som ska presentera en stor övergripande plan för ett renare Skärgårdshav i slutet av mars.
– För att nå balans måste vi ta bort mer fosfor än vi tillför till Skärgårdshavets avrinningsområden. Även om vi nu skulle sluta använda gödsel med fosfor helt och hållet kommer den fosfor som finns lagrad i jordmånen att läcka ut och belasta vattendragen ännu i trettio år.
Helinä Hartikainen, professor emeritus i jordmånskemi vid Helsingfors universitet, oroar sig för alla de näringsämnen som sköljs ut i vattnet på åkrarna i Egentliga Finland och får dem att likna sjöar denna snöfattiga vinter.
Hon talar för att kalka åkrarna för att binda fosfor och förhindra att den läcker ut i vattnet.
Att strö gips på åkrarna är ett bra sätt att köpa tid, säger vattenvårdsexperten Petri Ekholm vid Finlands miljöcentral Syke.
– Det är en metod som fungerar. De resultat som vi har fått hittills varit mycket goda.
Projektet Det unika Skärgårdshavet 2019–2023 samarbetar med Centrum Balticum och Skärgårdshavets skyddsfond. I måndags ordnades ett seminarium i Åbo om fosforns betydelse för Skärgårdshavet, dels för experter, dels för beslutsfattare.
Skulle vara en bra början att totalförbjuda tömning av septitankar från fartygen på ”internationellt” vatten. Skall det vara så svårt att tvinga rederierna betala så mycket böter att de riskerar gå i konkurs om det upprepas?
Inte mycket fisk man har fått i näten då man har satt ut dem. Har den ”sällsynta och fredade” skarvjäveln tömt vikarna på fisk?
Inte ofta man ser ”skräpfisk” i butiken för några euro/kg. Nog skulle folk äta mer fisk om man skulle få billig lokalt fångad fisk.
Så sluta kalla brax för skräpfisk eller kanske den skulle faktiskt sälja bättre om det står en stor skylt i butiken ”Skräpfisk för bara 2€/kg” 🙂
Det är konstigt att man alltid skall skylla Skarven för allt. Kanske de nog är människan vi skall skylla på, alla människor.
Nå just så. Böndernas fel åter. Ändå bevisar varje lantbrukare årligen till EU på varje kg när att skörden som tas tillvara är högre än den tillförda mängden fosforgödsel.
När skall tätorterna börja redovisa reningsverkens utsläpp, snökippandets mängder, grönområdenas gödsling (markkartering vore önskvärt)? Det är oanade mängder ren sk*t som går direkt ut i vattendragen utan att nån reagerar men bönderna idkar man minsann häxjakt på. Vem skall man skylla på sedan då den sista bonden lägger handskarna på hyllan? Och varifrån skall maten komma?
Aj jo, de odlar ju så mycket hälsosammare utomlands… [sarkasm]
Den inhemska, icke odlade fisken, tar skarvar och sälar hand om, och släpper fosforn tillbaka i vattnet. Jag tror nog de flesta av oss skulle äta vild fisk, om den bara fanns.