ÅU 06.03.2020 18:055

Reservister under en repetitionsövning i Syndalen i Hangö i augusti 2019. Foto: Linnea de la Chapelle/SPT

Ryssland tvekar inte att visa sina militära muskler

— Ryssland är militärt starkare nu än för tio år sedan och landet har visat att de är beredda att använda militära medel om de anser att det är i nationens intressen, säger Mikkola.
— För Finlands del innebär det här att vi behöver ha en realistisk bild av Rysslands militära doktrin, vad deras militära kapacitet är och hurudana strategier de har.
— Men allra främst behöver vi se till att vår egen försvarsmakt nu och under de kommande åren är i tillräckligt gott skick så att tröskeln att attackera Finland förblir hög, säger Mikkola.
Men han tillägger att detta innebär att det måste finnas pengar för att upprätthålla ett starkt försvar, vilket är en utmaning.
Pesu inflikar att Finland har ett starkt försvar för tillfället. Ryssland har moderniserat sin armé och är en stark militär aktör kring Östersjön, men Pesu påpekar att Finland också är en betydande militär aktör i norra Europa.
— Finland har en ganska cynisk och konservativ världsbild när det gäller internationella relationer. I det avseendet är vi ganska olika de andra nordiska länderna, säger Pesu.

Uppbåd för alla

I ljuset av dagens säkerhetspolitiska situation anser Pesu att det är nödvändigt att behålla den allmänna värnplikten.
Men han lyfter fram att armén kommer att krympa i och med att årskullarna krymper om inte fler kvinnor gör värnplikten.
Försvarsmakten har redan slagit larm om att det är svårare och svårare att få tillräckligt med reservister.
Frågan om hur värnplikten borde reformeras diskuteras med jämna mellanrum. Det har talats om att värnplikten, eller någon form av samhällelig tjänstgöring borde gälla för alla. Pesu tror mest på förslaget att också kvinnor kallas till uppbåd.
— Det är ingen poäng att göra samhällstjänst eller värnplikt obligatoriskt för alla om det inte finns en specifik samhällelig uppgift för alla att utföra. Men genom att kalla alla till uppbåd skulle fler kvinnor få information om värnplikt och det kunde öka antalet frivilliga. De kvinnor som går armén är väldigt motiverade och blir bra soldater, säger Pesu.

Harri Mikkola och Matti Pesu. Foto: Emma Strömberg

Nya stridsflygplan och nya fartyg

Förra året översteg försvarsmaktens budget för första gången tre miljarder euro. År 2014 beslöt en arbetsgrupp ledd av Ilkka Kanerva (Saml) att försvarsmaktens budget ska höjas stegvis i fem års tid.
Det var samma år som den militära konflikten i Ukraina inleddes där Ryssland gick in för att stödja separatistgrupper.
Det var en vändpunkt i det säkerhetspolitiska läget. Efter det har spänningarna trappats upp i norra Europa.
Försvarsmakten har stora militära införskaffningar på gång. De gamla Hornetplanen ska bytas ut till cirka 60 nya stridsflygplan.
Vid varvet i Raumo byggs nya militärfartyg för Försvarsmaktens bruk.
Också Sverige har noterat det förändrade säkerhetspolitiska läget.
— Åren 2013-2015 fördes en livlig debatt i Sverige om att landet borde öka sina militära resurser, men de har haft svårt att få loss pengar för detta, säger Pesu.
Han betonar att Sveriges militära beredskap har stor betydelse för Finland eftersom landet är en av våra närmsta militära samarbetspartner.
— Men om de inte har en trovärdig militär styrka är de inte heller en trovärdig militär partner för oss, konstaterar Pesu.
Det talas mycket om hybridkrigföring som en modern form av krigföring. Men Pesu och Mikkola betonar att traditionell krigföring är en hotbild som kvarstår.
— För att garantera landets territoriella suveränitet behövs en militär styrka nu och inom den närmaste framtiden. Vi kommer inte bort från det faktum hur mycket vi än skulle vilja, säger Mikkola.
Emma Strömberg/SPT

ÅU
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln