Den gröna katastrofen i Åbo – partiet lyckades inte förvalta förtroendet
Tusentals Åboväljare har tappat förtroendet för De Gröna i Åbo.
Det visar partiets katastrofresultat i söndagens kommunalval. Partiet förlorade över 5000 röster och partiets alla tre representanter i stadsstyrelsen åkte ut ur fullmäktige.
Baksmällan efter succén i förra kommunalvalet är hård.
De Gröna har inte förvaltat Åboväljarnas förtroende.
Förväntningarna var höga efter kommunalvalet 2017. Ny luft skulle strömma in i Åbopolitiken efter att den över fyra decennier långa Saml-SDP-hegemonin brutits av De Gröna.
Många räknade med synliga resultat.
Besvikelsen över att de uteblivit är en av orsakerna till katastrofen i söndags.
Åboborna har inte sett produkterna av De Grönas politik. Partiet har till exempel misslyckats med sina försök att begränsa biltrafiken i Åbo centrum. Tappra försök att göra Aurabron och Dombron bilfria har gått i stöpet.
Torgparkeringsbygget – som visserligen klubbades igenom före kommunalvalet 2017 – tronar som ett konkret monument över en trafikpolitik på tvärs mot centrala gröna värderingar.
I spårvagnsfrågan står De Gröna ensamma i Åbopolitiken. Inget annat parti är lika villkorslöst för ett spårvägsbygge i staden. Väljarenkäter visar däremot att Åboborna är tveksamma: en majoritet motsätter sig spårvagnsprojektet. De Gröna – i fyra år stadens näststörsta parti – lyckades inte sälja in sin idé hos stadsborna.
Nu är kommunalpolitik naturligtvis mycket mer än konkreta trafiklösningar.
Nyckelordet är samarbete. Att ge och ta är nödvändigt för att komma vidare.
Arbetet i kulisserna är dock svårt för väljarna att få syn på, än mindre att uppskatta. Därför krävs också en materialisering av politiken.
Den kan ta sig uttryck i konkreta politiska troféer att visa upp. Eller i lyskraftiga politiska stjärnor.
I SDP:s fall – en vinnare i årets Åboval – bestod materialiseringen i Aki Lindén. Hans personliga auktoritet betydde sannolikt mer för Åbosossarna än Sanna Marin-effekten (som dessutom är på avtagande).
Politiska kännare som i ÅU dagen innan valet ombads bedöma den politiska utvecklingen i Åbo efter De Grönas skrällseger 2017 förebådade valresultatet.
De gröna avtrycken saknas. Istället har De Gröna smultit in som ett stort parti, svårt att längre förknippa med de radikala budskap som många (idealistiska?) väljare fortfarande förväntar sig av partiet, inte minst på ett lokalt plan. I en högskolestad som Åbo, med många studerande och högt utbildade väljare, finns definitivt ett segment mottagligt för till exempel synlig klimatpolitik.
Åbos mål att vara klimatneutralt redan år 2029 är visserligen ett av landets mest ambitiösa. Staden är på god väg mot målet men de svåraste bataljerna står ännu för dörren: stadens trafikutsläpp måste minska betydligt.
Valresultatet tvingar sannolikt staden att ta två steg bakåt på den resan.
Med en sannfinländsk fullmäktigegrupp som ökat med fyra, en grön grupp som minskat med fyra och stor tveksamhet inför radikala trafiklösningar inom både Saml och SDP har bromsen slagits på.
Valdeltagandet i Åbo minskade från 59 procent år 2017 till 55,7 procent i år.
Trots att betydligt färre röstade gick Sannfinländarna, som ofta tävlar med soffliggarna, över 5 procent framåt i staden. Resultatet är en spegel av partiets roll i den nationella oppositionen. På lokalt plan har partiet hittills inte lyckats profilera någon egen politik men med den nya, dubbelt så stora fullmäktigegruppen, ökar inflytandet. Om det för med sig något annat än att sätta käppar i hjulen för etablissemanget (Saml, SDP och tjänstemännen) återstår att se.
Den gröna baksmällan i Åbo är i linje med resultatet nationellt.
Partiets förlust förklaras bland annat med misslyckad vänsterorientering. I Åbo har däremot De Gröna snarare allierat sig högerut – med Samlingspartiet – än sökt samarbete med VF och SDP. Upplysta väljare förvirras.
Lokalt har den gröna förlusten vidare sökts i avsaknaden av en röstmagnet. Ville Niinistös (lokala) stjärna har dalat.
De Gröna är i Åbo det hittills enda parti som hävdat sin aktivitet och utmanat SFP i de skol- och dagisfrågor som engagerar många svenskspråkiga väljare.
Inte heller här tycks dock partiet ha mycket att vinna, åtminstone mätt i personliga röstetal för de gröna politiker som profilerat sig i svenska skolfrågor.
SFP i Åbo gjorde däremot ett gott kommunalval då man lyckades öka partiets totala röstantal (+155) och behålla sina tre mandat.
Inga trollkonster står till buds för att öka valdeltagandet i kommunalvalet år 2025.
Att avfärda Åboborna som ointresserade av lokalpolitik är bara intellektuell lättja. Logomobron, centrumtrafiken och konserthusets placering engagerar. Skolrenoveringar, Arkeapersonalens arbetsvillkor och psykvårdens katastrofläge märks i mångas vardag.
Fyra nya år står igen för dörren, då både de lokala politikerna men också den lokala journalistiken har ett ansvar för att kommunicera och förklara den förda politiken.
Uppdraget i den kommunala demokratins tjänst är varken större eller mindre än så.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.