Äldre som får servicehjälp hemma vill ha mer social kontakt – ”Lider av att vården fokuserar nästan uteslutande på fysiska och praktiska frågor”
104 äldre personer som behöver hjälp hemma tillfrågades om vilken sorts tjänster och hjälpinsatser som de tycker är otillräckliga i dagsläget.
Svaren visar att de tillfrågade upplever brist på personliga relationer till hemvårdare och andra servicearbetare, brist på sociala kontakter och aktiviteter samt brist på psykosocialt stöd.
Invånare i Finland, Österrike och Slovenien deltog i studien som utfördes av Jyväskylä universitet.
— Äldre personer som bor hemma i alla tre länderna hade flest erfarenheter av otillräcklig hjälp och stöd i fall som gällde att det inte finns tid för icke-brådskande möten, säger Lina Van Aerschot, universitetsforskare, i ett pressmeddelande.
Sociala behov beaktades inte fast vården och hjälpen i övrigt var bra, konstaterar hon.
Tjänsterna för äldre organiseras på olika sätt i de tre länderna.
— Människornas behov är ändå ungefär likadana. I alla länder som undersöktes led både äldre och deras anhöriga av att vården fokuserar nästan uteslutande på fysiska och praktiska frågor och inte tar hänsyn till psykosociala behov, säger universitetsforskaren Mari Aaltonen.
Ansvaret för äldres sociala behov ligger i stället på de anhöriga.
— Det här ansvaret kan vara den tyngsta delen för den som sköter en partner eller föräldrarna, säger Van Aerschot.
Personalen gör sitt bästa
Forskarna lyfter fram att det inte är de som jobbar inom äldrevården som är skyldiga till bristerna. De gör sitt arbete enligt instruktionerna och säkert gör de sitt bästa, konstaterar forskarna.
Tidsbrist, stress och skiftesbyten vårdarna emellan är också en av orsakerna till att den psykosociala biten faller bort.
Servicesystemet, vården och omsorgen borde omorganiseras så att målet är att ta hand om de äldre och deras behov helhetsmässigt, inte bara att ta hand om nödvändiga åtgärder, föreslår forskarna.
Sådana reformer skulle avsevärt kunna minska omsorgsansvaret för närstående och vuxna barn.
Det är mycket beklagligt att dom äldre får känna sig som ett nödvändigt ont och att ingen bryr sig. Tycker dom anhöriga borde engagera sig mera i sina gamlingar i första hand. Dom är trots allt de viktigaste för den gamla. I allsynnerhet de som lever ensamma av olika orsaker behöver ändå folk som kommer och går. Och inte bara tv rutan och radion dagarna i ända. Speciellt de som inte kan ta sig ut från sitt hem själva blir tillvaron nästan som att vara fången i sitt eget hem. Dagliga telefon samtal lindrar också ensamheten. En enkel fråga som att hur mår du idag kan göra tillvaron lite ljusare. Att nån bryr sig. Vem vill bli sjuk och gammal och dessutom ensam. Knappast ingen.