Åbos första borgmästare Minna Arve längtar inte till den polariserade rikspolitiken – ”Jag älskar lokalpolitiken för den är så konkret”
Åbos borgmästare Minna Arve är tillbaka i Åbo efter nästan två veckor på semester. Familjen har köpt en stuga och i år provar de på stugvistelse under semestern. Vi har stämt träff på Kristinegatan som i år för andra gången har förvandlats till en sommargata.
Biltrafiken är avstängd och i stället finns det bänkar och blomrabatter på körfilerna.
Först såg det ut som att det inte alls skulle bli ett nytt försök med en sommargata i Åbo. När Arve vid årsskiftet frågade tjänstemännen hur planerna såg ut var beskedet att det inte blir någonting i år. Men det svaret nöjde sig Arve inte med.
– Man måste kunna testa på nya saker i en stad. Om det inte fungerar så provar man sedan på något annat.
Arve blir ivrig när hon talar om städernas potential att vara en plats där det hela tiden händer någonting. Man ska kunna gå till staden utan att ha en färdig plan för vad man ska se eller uppleva.
– Man vet bara att det händer saker. Det är det jag älskar med städer, säger Arve som ger hela intervjun på nästan flytande svenska.
Men det är inte bara staden som ska ordna olika program. Idealt ska förvaltningen vara en möjliggörare för invånare att själva kunna förverkliga olika idéer.
Ett initiativ för att främja medborgaraktivitet är de så kallade evenemangsmattor som staden har placerat ut på tre ställen i staden. De kan man fritt boka för allt från musikuppträdanden till caféverksamhet. Evenemangsmattan bredvid Aboa Vetus & Ars Nova har bokats ganska flitigt, men den på sommargatan har inte väckt samma intresse.
För Arve var det viktigt att ge sommargatan en chans till, men konstaterar att man nu efter andra året måste utvärdera om det är en bra satsning som borde bli permanent eller om man ska prova på något nytt.
– Vi måste göra en evaluering. Trivs folk här? Stannar folk upp och hänger här? Används den här platsen?
Bland annat från köpcentret Hansa har det kommit kritik mot att stänga av trafiken på Kristinegatan under ett par sommarmånader med hänvisning till minskat kundantal.
Arve säger att det behövs en bra grund för ett beslut, där nyttan av en permanent sommargata tydligt framkommer.
– Vi kan inte bara ha något för att politiker har bestämt sig för att vi ska ha en sommargata.
Coronaepidemin gjorde byråkratin smidigare
Men hur väl fungerar byråkratins maskineri i visionen att man med låg tröskel ska kunna prova på nya saker? Arve konstaterar att det fortfarande finns mycket att förbättra, men att coronapandemin har skapat en förändring och gjort det lättare att få igenom nya initiativ, uteserveringen vid Domkyrkan till exempel.
– Då tvingades man tänka och agera på nya sätt.
Att restauranger och barer kunde hyra parkeringsplatser för att använda dem som uteserveringar på sommaren hade planerats redan innan coronapandemin, men pandemin gav fart åt satsningen.
ÅU intervjuade för flera år sedan en restaurang på Kristinegatan som försökt hyra parkeringsplatser för att kunna ha en uteservering, men ansökan hade inte gått vidare efter att den landat på tjänstemännens bord. Men under pandemin dök nya uteserveringarna upp på var och varannan gata och har skapat en bestående förändring av sommarstadsbilden.
”Åbo har inte kunnat hantera stora projekt”
När Arve talar om stadsutvecklingen kan man skönja en kritisk udd mot stadens förvaltning.
– Åbo har inte varit så bra på att hantera stora mångsidiga projekt och det har varit ett stort jobb att skapa en förändring, säger Arve.
Efter att stadsutvecklingsprojekt klubbats igenom av politikerna har det inte funnits tydliga processer för hur de ska förverkligas.
– Man har sålt enskilda tomter och så har det blivit någonting. Kanske blev det som i planen, kanske inte.
Emma Strömberg Men den traditionen har Arve försökt bryta, och inflikar att det inte har varit lätt. Det har bland annat handla om att göra ansvarsfördelningen tydligare: vilken tjänsteman ansvarar för att projektet verkligen förverkligas enligt planen.
Arve kan bli frustrerad när stora visionära projekt framskrider långsamt. Hon nämner Slottsudden och Åbo hamn, och utvecklingen av Kuppis som exempel.
– Jag skulle vilja se att någonting blir klart också, säger Arve och skrattar.
Kommer frustrationen av att du anser att dessa projekt borde kunna framskrida i snabbare takt, eller handlar det bara om att det är så stora projekt att det tar tid?
– Det är lite både och, konstaterar Arve.
Samlingspartiet driver tätt byggande
Den brokiga stadsbild som växte fram under rivningsivern under andra halvan av 1900-talet, då det inte fanns någon helhetsöversyn över byggandet, är kanske ett minne blott. Nu byggs nya bostadsområden mera enhetligt, men däremot kompaktare med fler kvadratmeter på mindre yta än under tidigare decennier.
Det täta byggandet är en omtvistad fråga inom lokalpolitiken, där det största partiet Samlingspartiet är pådrivande för så kallat effektivt – eller ekonomiskt – byggande, delvis understött av De gröna och med bland annat Vänsterförbundet i opposition mot denna politik.
Vad anser du om dagens byggande i Åbo?
– Det ska vara tätt i centrum, men det måste också vara trivsamt. Man borde inte bygga så tätt att det inte finns utrymme för några träd och parker.
Arve nämner att höghusområdet som byggdes på 1990-talet vid gasklockan nära Varvsstranden blev ganska otrevligt för att man byggde för tätt och högt.
Vid hamnen reser sig nu ett nytt bostadsområde, Hertigshörnet (Herttuankulma), med kompakt byggda massiva tegelhöghus. På frågan om vad Arve anser om det bostadsområdet, konstaterar hon att det är ”mittemellan” – bredvid de väldigt lyckade bostadskomplexen Harpunkvarteret och Slottsfältet.
– Men det är ett ganska litet område och hamnen och parker finns i närheten. Men vi måste vara väldigt noggranna med vad som byggs där i framtiden så att det inte kantrar över åt fel håll, säger Arve.
Vad är stadens ansvar och din roll som borgmästare i att se till att Åbo som är en växande stad blir trivsam att bo i?
– Det är naturligtvis stadens ansvar att se till helheten och skapa visioner om större områden, men det är oftast privata firmor som bygger och säljer lägenheter och de har ganska bra touch för hurudana lägenheter som människor vill köpa och vilken sorts lägenheter som är efterfrågade.
Arve säger att beslutsfattarnas idealism måste möta verklighetens realism.
– Staden kan planera en tomt men kan inte tvinga entreprenören att bygga om planen är för långt från verkligheten.
Handlar realismen om hur många kvadratmeter byggyta som ska beviljas för att byggherrarna alls ska vara intresserade av att bygga?
– Nej, jag skulle inte säga att det primärt handlar om byggmassan, utan om att inte detaljstyra alltför mycket. Det finns redan väldigt detaljerade nationella normer för byggande och om staden kommer med ytterligare detaljerade krav så kan det bli oattraktivt att bygga.
Trivs bäst i lokalpolitiken
Minna Arve har över två decenniers erfarenhet av lokalpolitiken i Åbo, både som politiker i Samlingspartiet och som stadsdirektör. När Åbo i och med kommunalvalet 2021 införde en modell med borgmästare bytte Arve bara titel från stadsdirektör till borgmästare.
I och med borgmästarmodellen fick Åbo också tre biträdande borgmästare som är heltidsarbetande förtroendevalda.
Arve säger att samarbetet borgmästarna emellan – och partierna emellan – har fungerat bra.
– Det har faktiskt fungerat mycket bättre än jag förväntade mig, säger Arve och tillägger att den goda stämningen har gjort att hon återfått tron på politiken i en tid då polariseringen ökar i samhället.
– Jag har fått orsak att njuta av lokalpolitiken. Jag upplever att partierna har ansträngt sig lite extra för att visa att Åbo klarar av en borgmästarmodell. Det är viktigt att det nya systemet får en bra start.
Arve upplever att beslutskulturen i Åbo har förändrats till det bättre. Som borgmästare har Arve också infört nya mötesrutiner för att få alla partier att samlas och diskutera och förhandla i god tid innan ett färdigt förlag kommer till fullmäktige.
Men Arve poängterar att detta inte har tagit politiken ur beslutsfattandet, det handlar snarare om att de politiska dimensionerna kommit in i ett tidigare skede.
Nästa år är det riksdagsval, men Arve lockas inte av rikspolitiken.
– Jag har mitt drömjobb nu. Jag har alltid älskat lokalpolitiken. Det handlar om praktiska frågor som kommer nära människors vardag. Man kan tydligt se resultatet av ens arbete.
I lokalpolitiken finns inte heller samma uppdelning i regering och opposition som bara grälar med varandra.
– Man måste samarbeta för att lösa konkreta problem och kan inte bara gå på med sin egen ideologi.
Städer agerar snabbare än stater
Arve har haft hög profil i klimatfrågor och Åbo har ett av de ambitiösaste klimatmålen i Finland med målsättningen att staden ska vara koldioxidneutral redan 2029.
Arve konstaterar att städer har varit bättre på att driva igenom klimatåtgärder än stater.
– Städer kan inte välja att inte agera. Vi måste lösa problem kring hur vi värmer husen och hurudana bussar som ska köra i lokaltrafiken.
Arve är stolt över den breda politiska enigheten i klimatfrågan i Åbo, vilket möjliggjort stora gröna energiinvesteringar, till exempel i fjärrvärmenätet. Rysslands anfall mot Ukraina har tillspetsat energifrågan och när intervjun görs handlar toppnyheterna om det tyska energibolaget Unipers kris.
– Det är inte bara sorligt utan också skrämmande att se vad det lett till att Tyskland inte gjort nödvändiga energibeslut utan låtit sig bli så beroende av rysk gas.
Åbos klimatarbete har hittills gått framåt i enlighet med planen. Men som Arve också konstaterar, 2029 kommer snart, och den största biten nu är att få ner utsläppen inom trafiken. Det handlar om att få folk att gå, cykla och åka mera kollektivt i stället för att ta bilen.
Men privatbilism väcker känslor och inte minst inom Samlingspartiet har det funnits kritiker mot åtgärder för att minska bilkörandet. Har Arve en klimatopposition inom sitt eget parti?
– Jo och nej, svarar Arve efter en kort tankepaus för att hitta den rätta formuleringen.
– Partiets allmänna linje är att vi ska göra de här klimatåtgärderna. Men naturligtvis så har alla kanske inte samma åsikt om hur man ska förverkliga målsättningarna.
Arves förankring i det lokala planet har inte hindrat henne att engagera sig i internationella sammanhang. Hon är vice ordförande för organisationen ICLEI – Local Governments for Sustainability, som arbetar för hållbar urban utveckling. Förra veckan offentliggjordes också att Arve är en av 40 borgmästare och stadsdirektörer i världen som deltar i Harvards ledarskapsutbildning som syftar till att ge dem verktyg för att hantera de utmaningar som städerna står inför.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.