En 20 miljoners satsning i Åbo — och en i Pargas
Om det inte skulle vara så ledsamt för Åboborna – med tanke på skattebetalarnas plånböcker – kunde man försöka sig på ett kåseri om Logomobron.
Redan rubrikerna bjuder nästan på en charad.
För två år sedan, i juli 2018, löd en ÅU-rubrik så här: Bygget av Logomobron fortsätter, ska stå klar i april.
Om det inte hade varit så ledsamt kunde använda en kliché: Vi glömde visst årtalet, vilket år i april?
Den sensommaren blossar tvisten upp om vad som ska byggas och för vilka pengar, staden hotar byggbolaget med rätten.
I oktober 2018 samlas Åbofullmäktige till ett möte där en nästan fördubblad prislapp för brobygget godkänns.
”Fullmäktige godkände brons budget på 13,5 miljoner euro. Det är betydligt mer än de 6,9 miljoner som fastighetsaffärsverket uppskattade kostnaderna till i fjol” skrev vi då.
Om det inte hade varit så ledsamt… hade vi kunnat snabbspola bandet. Men det är faktiskt nyttigt att bli påmind om samtidshistorian.
I april 2019, endast ett år senare än den överst citerade texten, rubricerar vi så här: ”Logomobron blir färdig först 2020 – kostnaderna beräknas nu till 16 miljoner”.
”Först 2020”. Det är nu det. Var står brovandraren i dag?
Hoppeligen nere på marken med fast mark under fötterna.
I början av det här året skrev vi om hur bygget kom igång igen, om hur brolock lyfts på plats och om att invigningen ska bli i september.
Sen kom nästa smäll. YIT avbröt bygget på grund av meningsskiljaktigheter med staden.
I början av juni hade man enats. Då möttes fullmäktige igen.
Ett nytt tak på prislappen kom det också: 19,5 miljoner är Logomobrons maximala kostnad och bron ska stå färdig i april 2021.
April igen då – nu visste man också årtalet. Uppriktigt hoppas vi för alla Åbobors del att de rubriker som skrivs i april 2021 faktiskt handlar om en invigning.
Nu är det visserligen ingen vanlig bro som byggs, den blir ett konstverk. Nyttig blir den också, för den som ska över bangården. Men svårt är det att förstå fartblindheten i kostnadsökningen.
Hur mycket har man beräknat fel om en bro som för fyra år sedan budgeterades kosta 6,9 miljoner nu kostar 19,5 miljoner att förverkliga?
Frågan är provokativt ställd. Vi ser skillnaden i siffrorna.
Vi bara undrar om det är brobygge de faktiskt ska syssla med, de som har gjort den uträkningen.
För 19,5 miljoner kan man få en hel del annat också.
En jämförelseram uppstår då summan händelsevis råkar vara i samma storleksklass som den Pargas har beräknat att ortens nya skolcampus ska få kosta.
Det blir ett campus med fyra skolor, två skolor för årskurserna 7–9, två gymnasier och ett medborgarinstitut.
Det blir ett byggprojekt som är ortens största investering i mannaminne, och något som har förberetts i mer än ett år i arbetsgrupper, nämnder, aftonskolor – innan fullmäktige i tisdags tog ett beslut, med vissa villkor.
20 miljoner är nämligen en väldig massa pengar.
Det är en summa för vilken man bygger toppmodernt för flera skolor. Det handlar om en arbetsplats för över 700 elever och studerande, och för ett tresiffrigt antal lärare och övrig personal.
Det blir klassrum, slöjdsal, laboratorium, medietek, bibliotek, matsal, gymnastiksal, undervisningskök med mera.
Det är också något som man kan få för 20 miljoner.
Ja – man kan höra skeptikerna hojta till – den budgeten kan också spricka och svälla och ställa till det.
Ja, det kan den. Men sannolikheten för att den skulle mer än fördubblas är inte stor.
När Logomobroprojektet sattes igång hade man inget tak på den maximala summan. Man hade en kalkyl, men stoppknappen saknades.
Att Pargas skulle sätta 20 miljoner på en 140 meter lång gångbro är en fullständigt omöjlig tanke. Visst skulle det finnas broar att bygga i skärgårdsstaden, både här och där, men jämförelsen är så orimlig att vi riskerar hamna tillbaka i kåserifällan.
I Pargas är stora byggnadsprojekt kring en miljon stora. I den storleksklassen var bygget med att förnya gästhamnen i Nagu, och då kom 70 procent av pengarna via statlig finansiering från EU.
Därför är våndan kring skolprojektets storlek förståelig. Men att låta eleverna jobba i skolmiljöer som bedöms undermåliga kan bli ännu dyrare.
Att investera i skola är att investera i framtiden.
Därför är beslutet rätt.
Men att såsom Åbo glömma var stoppknappen finns, det är ett misstag som inte Pargas har råd att göra.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.