Zachris, uppdaterad
På fredag kan man koppla upp sig klockan 13 och följa med direktsändningen från Svenska litteratursällskapets jubileumsseminarium på Helsingfors universitet . ”Historiebruk och Topelius i det kollektiva minnet” utgör en fyra timmar lång tillställning, men också det känns som en kort tid för att belysa en man som är extremt svårdefinierad.
Det sätt som exempelvis Staffan Bruun beskrev honom i Hufvudstadsbladet ifjol våras var omfattande men samtidigt ändå något av ett ytskrap, en förenkling.
”Om Zacharias Topelius levde i dag skulle han kanske stämplas som kommunist, feminist och fennoman. Och hukare i sin inställning till Ryssland. För eftervärlden är han mest känd som sagofarbrodern. Men främst var Topelius en av dem som skapade nationen Finland” (HBL, 21.5).
Topelius hann skriva psalmer, vurma för djurskyddet, ta initiativ till det som skulle bli Svenska teatern, lyfta fram sociala orättvisor, tala för kvinnors rättigheter… och jo, som sagt, han bidrog starkt till hur hela nationen Finland formades. Därtill utvecklade han som mångårig redaktör också den finländska journalistiken.
Topelius litterära verk, av alla de slag, är ”ett monument i ord över Finlands 1800-talshistoria”, som Svenska litteratursällskapet skriver.
Det här är ändå bara ett plock av det som förknippas med Topelius. Helsingin Sanomat spädde häromdagen på med att påpeka att samma man också förutspådde flygtrafik, bilism, biogasen, fjärrvärme, elektrisk belsyning, eldrivna fordon och vintillverkning i norr. Detta på 1860-talet, märk väl.
Det är nästan så att Topelius börjar låta som en fiktiv figur, något av ett universalgeni, en Leonardo da Vinci från Kuddnäs.
Vad skulle han inte ha byggt om han hade givits några bra verktyg?
Topelius, som föddes för 200 år sedan, har såklart också andra dimensioner, sådana som kanske blivit i skymundan. Hur var han som människa? Merete Mazzarella valde att i sin essäroman ”Ingen saknad, ingen sorg” låta honom framstå som en varm människa med självironi, rättvisepatos och stor ömhet för sina nära (citat ur Ny Tids recension).
Jubileumsåret uppmärksammas på olika sätt, främst på de platser där han verkat, såklart. På söndag, Topeliusdagen, ordnas en uppvaktning vid Topeliusmonumentet i Esplanadparken i Helsingfors, invid Svenska Teatern.
Det satsas såklart mest Nykarleby. Hemmanet Kuddnäs i Nykarleby, där Zacharias Topelius växte upp, har varit stängt för renovering en längre tid. Det är inte svårt att gissa sig till besökarrekord är att vänta då museet öppnar igen i vår.
Ifjol hade Rådhusgalleriet i Nykarleby en utställning som berättade om Topelius förhållande till naturen, nationen och jämställdheten. Jubileumsåret uppmärksammas med kälkåkning, sommarteater, seminarium och en vandringsfest. Dessutom finns det ett Kuddnäs-jubileumsöl och en nyskapad bakelse. Om det nu finns en Runebergstårta, så… jo, tack!
”Bakelsen är inte alltför trendig, den skulle nästan ha kunnat finnas på Topelius tid. Den är tillverkad av tusenbladsdeg med fyllning av kanelkryddad äppelkompott. Glasyren består av ett lager kinuski med dekor av grädde och en silhuett i choklad, säger konditorn Simone Widner till Österbottens Tidning (8.1).
Nykarleby har en särskild arbetsgrupp som ska sätta in Topelius i ett modernt sammanhang.
Det är helt logiskt eftersom mycket av det nytänk han stod för kan anpassas till vår tid: Social rättvisa, kvinnors rättigheter och djurskydd. Sagofarbrorn skulle knappast ha så stora bekymmer med att anpassa sig till vår tid.
Det här året kunde säkert vara en bra tid att göra som Nykarlebyborna gör, sätta in Topelius i ett modernt sammanhang.
Topelius har visserligen gjort något av en liten comeback. Hans roll bleknade under flera årtionden och det var väl först för några årtionden sedan som han började tas till heder igen. Ibland känns det faktiskt nästan som om han fått stå i något av en finlandssvensk skamvrå – inte för det han stod för, men för hur det som han sade har använts (och används) i fennomansk språkpolitik och -strid. Detta trots att Topelius själv betonade starkt att Finland har ett folk som talar två språk.
Kanske är det dags att ytterligare återerövra och återupptäcka Zacharias Topelius? Nykarlebyborna verkar visa vägen. Topelius är trots allt en av de mest förträffliga människor som levt och verkat i detta land.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.