Yrkesprov i skogen — Pargasbo och Dalsbruksbo planterade lärk
Niko Heinonen från Dalsbruk och Thomas Rosbäck från Pargas har avklarat yrkesprov i skogsplantering. Foto: Emilia Örnmark
Hur djupt ska plantan planteras? Varför används denna markberedningsmetod? Varför planterar du tall uppe på kullen, men lärk här nere i sänkan? Varför måste du ha handskar då du planterar skog?
Dessa frågor och många till hördes i Söderlångvik Gårds skogar i Galtarby i veckan.
Två unga män, Niko Heinonen från Dalsbruk och Thomas Rosbäck från Pargas var på plats för att göra sina yrkesprov i skogsplantering. De studerar första året vid Axxell Brusaby med sikte på att bli skogsserviceproducenter.
Bedömningen sköttes av Timo Hämylä, lärare i skogsbruk vid Axxell Brusaby och Siv Vesterlund-Karlsson, skogsansvarig vid Söderlångvik Gård.
Heinonen och Rosbäck har nyss blivit klara med en fem veckor lång praktikperiod vid Söderlångvik Gård, och nu gällde det att bevisa kunnandet.
Barrträdet lärk, eller lärkträd, är inte lika vanligt som gran och tall. Lärkträdet fäller sina barr på hösten. Foto: Emilia Örnmark
Under praktiken har de fokuserat på röjning och plantering. Byar som Makila, Nordanå och Hammarsboda har blivit bekanta under praktikperioden.
Upplägget för praktiken fungerar så att man praktiserar mellan fyra och sex veckor, och då de studerande känner att de behärskar ämnesområdet bevisas det med yrkesprov.
Dags att bevisa kunnandet
Utrustade med plantor, planteringsrör, handskar, första hjälp-grejer, telefon och fälttabell ger de sig iväg. Frågorna haglar över dem, men de behåller lugnet och har utförliga, eftertänksamma svar på det mesta.
Heinonen håller upp en liten lärkplanta och klämmer till så att vatten droppar ur den.
Plantorna ska vara våta då de släpps ner i planteringsröret. Foto: Emilia Örnmark
— Det ska finnas vatten kring roten, annars torkar den bort snabbt. Och så får det inte bli luft under den då den planteras, då blir den också torr, säger han, och stampar med foten på den lilla högen där han tänkt köra ner planteringsröret.
Bra plats för lärk. Plantan sätts med hjälp av planteringsröret ner i högen, där mineraljorden ligger överst. Foto: Emilia Örnmark
— Uppe på kullen där är det för torrt för lärk, där blir det bättre med tall, fortsätter Heinonen.
Rosbäck kan berätta att handskarna är viktiga eftersom det finns gift på plantorna för att hålla skadedjuret snytbaggen på avstånd. Bägge har också koll på att plantan ska stickas genom lagret av mineraljord för att nå kompostjorden några centimeter ner.
Niko Heinonen planterar under Siv Vesterlund-Karlssons vaksamma öga. Foto: Emilia Örnmark
Thomas Rosbäck och Siv Vesterlund-Karlsson diskuterar trädslaget lärk. Foto: Emilia Örnmark
Marken här är förberedd så att en grävskopa grävt upp små högar med mineraljorden uppåt.
Yrkesprovet är över, bägge blir godkända med god marginal. Nu väntar sommarlovet.
— Pojkarna har varit jätteduktiga. De lyssnar och lär sig. Det är viktigt att de förstås varför man gör på ett visst sätt, så att de i framtiden undviker fel. De har visat intresse för skogsbruk och vill fortsätta med det. Att man vid 16-17 år är så här målmedveten är ovanligt, säger Vesterlund-Karlsson.
Söderlångvik tar så gott som varje år emot skogspraktikanter, delvis för att trygga det egna behovet av arbetskraft, som inom skogsbranschen är något av en bristvara.
— Det är synd att intresset för det här är dämpat, säger Rosbäck.
På skogslinjen i Brusaby fanns under läsåret 15 studerande. Enligt Hämylä börjar bara två nya studerande på denna linje i höst.
Trivs i skogen
Rosbäck är en naturmänniska som trivs i skogen och gärna kombinerar sina intressen skogs- och viltvård.
Heinonen uppskattar att det alltid finns arbete att göra i skogen. Han trivs med att vara ute.
— Finns det inte att göra blir jag rastlös, säger han.
Tummen upp för Brusaby-lärarna
Heinonen och Rosbäck har under sitt första studieår fått lära sig bland annat att hugga, röja, plantera och gallra. Praktiska övningar har varvats med teori.
— Mycket har vi lärt oss. Undervisningen är bra i Brusaby-lärarna är bra på att förklara, säger Rosbäck.
Han får medhåll av Heinonen, som tillägger att alla får den hjälp de behöver. Först då alla behärskar ett kunskapsområde går man vidare.
Skogslärare Timo Hämylä, studerande Niko Heinonen och Thomas Rosbäck samt handledare Siv Vesterlund-Karlsson. Foto: Emilia Örnmark
Trevlig artikel. Tack! Lärk är ett trädslag. Man planterar lärkträd. Furu är ett trädslag men man planterar inte furu. Man planterar tall precis som det står i artikeln.