Wredes soloåk på Folkhälsan visar vikten av intern övervakning
Fallet Wrede avslöjar att Folkhälsans interna placeringsövervakning fallerade, vilket kan kosta organisationen både pengar och anseende. Samtidigt verkar Folkhälsans styrelse ha reagerat snabbare och sköter krishanteringen bättre än till exempel Pohjola-Nordens styrelse.
Folkhälsans vd Georg Henrik Wrede avgick då det uppdagades att han – i strid med Folkhälsans principer – ensam fattat beslut om en miljoninvestering i ett estniskt uppstartsföretag. Folkhälsan hann betala 250 000 euro till företaget, men 750 000 euro stoppades då affären upptäcktes av förvaltningsnämnden för en dryg vecka sedan. Nu utreder Folkhälsan var det brustit i processerna. Samtidigt hotar den estniske affärsparten Swen Uusjärv med rättsliga åtgärder om Folkhälsan inte följer det påstådda avtalet.
Vilka Wredes motiv var för den estniska investeringen kan vi bara spekulera kring. Men vilka regler som gäller för Folkhälsans placeringar har stått fullständigt klart för honom som vd och därför är det både överraskande och chockerande att han valde att köra på, trots ekonomidirektörens uttryckliga varningar.
Så agerar inte en ansvarsfull vd för en ansvarsfull organisation.
Det är inte första gången ekonomiska oegentligheter uppdagas i Svenskfinland.
En rättsprocess väntar Pohjola-Nordens tidigare generalsekreterare Michael Oksanen som bland annat misstänks för att ha förskingrat totalt cirka 300 000 euro av Pohjola-Norden under flera års tid, utan att varken styrelse eller revision slog larm.
Två av Pohjola-Nordens tidigare styrelsemedlemmar betalar nu genom förlikning 34 000 euro var för att de misskött sin uppgift och revisionsbolaget betalar cirka 164 000 euro.
Michael Oksanen överskred också sina befogenheter som anställd vid Finlands Svenska Idrott och tvingades då betala tillbaka 10 000 euro till sin tidigare arbetsgivare.
Andra flagranta fall är de Nymanska stiftelserna där styrelseledamöter i flera decennier tog ut oskäliga förmåner, och Bensows barnhemsstiftelse, där den tidigare ordföranden dömdes för grovt bokföringsbrott och grovt skattebedrägeri.
Nu är det Folkhälsan som figurerar i rubrikerna – en svidande påminnelse om att varje organisation är precis så stark och sund som dess svagaste eller ruttnaste länk. I fallet Wrede brast det i högsta ledningen, vilket är oerhört sorgligt för landets största svenskspråkiga social- och hälsovårdsorganisation med cirka 1 400 anställda och en mångsidig och behjärtansvärd verksamhet. Ju ädlare ändamål, desto större moralisk krasch om medlen missbrukas.
Folkhälsan drivs visserligen inte av allmänna skattepengar men tillgångarna, som i dag överstiger 800 miljoner euro, bygger på donerade och testamenterade medel som ska förvaltas enligt donatorns vilja och god förvaltningssed.
Hur Folkhälsans styrelse hanterar härvan kommer att påverka det fortsatta förtroendet för organisationen. Därför är det viktigt att noga bena ut händelseförloppet, satsa på transparens och säkerställa en nitisk övervakning av placeringsprocesserna för att motsvarande aldrig ska kunna ske på nytt.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.