Welfare Quality mäter husdjurens välbefinnande – finskt mejeribolag först i Europa
Kaisa Pihlajas gård Korkiakoski hör till de första gårdarna i Europa att leverera WQ-certifierad mjölk. Foto: Liisa Pihlaja
Kaisa Pihlaja visste redan tidigt vad hon ville bli som stor: mjölkbonde vid hemgården Korkiakoski i Kurikka i Södra Österbotten.
— Jag var fem när jag meddelade att jag kommer att ta över gårdens verksamhet. Det var min dröm, säger Pihlaja.
28-åriga Pihlaja har ägt sin hemgård sedan årsskiftet och driver den nu tillsammans med sina föräldrar. Gården har ett sextiotal kor som är på lösdrift och mjölkas av en mjölkningsrobot.
Dagtid kan korna röra sig fritt mellan gårdens lösdriftsladugård och betesmarkerna i närheten.
Welfare Quality-certifierat mejeri
Kaisa Pihlajas gård levererar mjölk för produkterna i mejeribolaget Juustoporttis produktfamilj Vapaa lehmä (ungefärDen fria kon).
Ett kriterium för att få leverera mjölk till Vapaa lehmä-produkterna är att gården har fått ett bra vitsord på Welfare Quality (WQ)-utvärderingsskalan för välbefinnande hos husdjur.
Det finns ett femtiotal gårdar som levererar mjölk till Juustoportti, och de är alla godkända på WQ-skalan. I november 2017 blev Juustoportti det första mejeriet i Europa som fick en WQ-certifiering.
Föddes ur EU-projekt
Welfare Quality är en utvärderingsmetod för välbefinnande hos husdjur som utvecklats av universitet och institutioner i 17 länder i Europa och Latinamerika. Projektet finansierades av EU åren 2004-2009.
Det multinationella samarbetet fortsätter nu i ett nätverk som heter Welfare Quality. Nätverket koordineras av nederländska Harry Blokhuis, professor i etologi vid Sveriges lantbruksuniversitet.
— Vi har utvecklat parametrar för utvärdering av djurens välbefinnande som utgår från djuren själva, säger Blokhuis.
— När projektet började brukade man mäta välbefinnande hos husdjur utifrån yttre faktorer såsom hur mycket utrymme djuren hade eller hurdant golv det fanns i en ladugård. Omgivningen har visserligen en stor inverkan på djurens välbefinnande men i vår metod fokuserar vi på parametrar som kan mätas utifrån iakttagelser av djuren.
Blokhuis säger att förutom husdjurens omgivning utgör deras fodring, hälsa och beteende de övergripande fokusområdena i utvärderingen av djurens välbefinnande.
”Det här är relevant för samhället”
Enligt Harry Blokhuis finns det en efterfrågan på utvärdering och certifiering av husdjurs välbefinnande, särskilt i Europa.
— Det här är relevant för samhället. Människor vill försäkra sig om att produkterna de köper, till exempel mjölk, kött och ägg, kommer från djur som mått bra, säger Blokhuis.
WQ-certifikatet utvecklades för detta ändamål. Blokhuis säger att certifikatet ännu inte slagit igenom på allvar och att framfarten är långsam.
— Vi hoppas naturligtvis på att industrin skulle implementera det här i stor utsträckning. Vi vetenskapsmän har utvecklat en metod och ett certifikatsystem, men det är inte vi som kan införa detta på marknaden.
Mjölkföretagarna hoppas på större inkomster
Den finländska mjölkproduktionen håller överlag hög standard, säger Henna Mero, verksamhetsledare för föreningen Mjölkföretagarna.
Enligt Mero är förhållandena vid finländska mjölkgårdar i genomsnitt bättre än i övriga Europa, men hon medger att variationen också inom Finlands gränser kan vara stor.
Föreningen Mjölkföretagarna företräder 250 av Finlands 6 250 mjölkgårdar. Mero säger att många av föreningens medlemmar redan uppfyller eller är nära att uppfylla kriterierna för ett godkänt vitsord på WQ-skalan.
Men för att ett certifikat ska vara lockande för en mjölkföretagare måste det ha en positiv inverkan på företagarens inkomster, säger Mero.
— Om ett certifikat ska ha betydelse för producenterna måste det föra med sig någon form av förbättring. Om certifikatet höjer priset som inhemska konsumenter är beredda att betala för mjölk eller gör finländsk mjölk attraktivare på exportmarknaden uppmuntrar det naturligtvis mjölkgårdarna att göra satsningar.
Klimatneutrala mjölkprodukter
Vd Timo Keski-Kasari vid Juustoportti säger att WQ-certifikatet endast är en av de måttstockar man har för mjölkprodukter. Man strävar även till att vara klimatneutrala. Han sticker inte under stol med att Juustoportti hoppas kunna få avkastning från sina miljösatsningar.
— Det är klart att vi räknar med att pengarna vi satsar kommer tillbaka genom affärsverksamheten. Vi tar en ekonomisk risk och litar på att det finns tillräckligt många människor som uppskattar det här för att det ska vara lönsamt.
Juustoportti använder cirka 60 miljoner liter mjölk per år i sin produktion.
Welfare Quality
Welfare Quality är en metod för utvärdering av husdjurs välbefinnande.
Metoden kan tillämpas på nötkreatur, grisar och höns.
Utvärderingsmetoden är utvecklad av universitet och institutioner i Europa och Latinamerika.
Utvärderingen fokuserar på husdjurens levnadsmiljö, fodring, hälsa och beteende. Djurens välbefinnande utvärderas utifrån tolv kriterier.
Utifrån utvärderingen får aktören som bedriver verksamheten ett vitsord på Welfare Qualitys vitsordsskala. De fyra vitsorden är underkänd (not classified/unacceptable), godkänd (acceptable), bra (enhanced) och utmärkt (excellent).
Källa: Welfare Quality Network
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.