Vitsordet 6 i svenska – så ser det ut på de finländska niondeklassarnas betyg
Elevernas kunskaper i svenska motsvarar vitsordet 6 då de lämnar grundskolan och går vidare till fortsatta studier. Det visar Nationella centret för utbildningsutvärdering NCUs utvärdering.
Utvärderingen gjordes i mars i fjol för resultateten i B1 svenska i slutet av årskurs 9. B1 svenska innebär undervisning i svenska för elever som inte har svenska som modersmål.
Om elevernas kunskaper i svenska beskrivs med hjälp av skolvitsord motsvarar de vitsordet 7 i läs- och hörförståelse och vitsordet 5 i att tala och skriva svenska. Av de elever som gjorde uppgifterna i alla fyra delfärdigheterna nådde 62 procent inte nivån för vitsordet 8 i en enda delfärdighet, skriver NCU i ett pressmeddelande.
Planer för fortsatta studier och regionen har samband med kunskapsskillnaderna
Särskilt oroande var resultaten för de pojkar som tänkte gå vidare till yrkesutbildningen. Nästan alla av dem stannade till exempel i skrivuppgifterna på vitsordet 5, uppger NCU i ett pressmeddelandet.
Kunskaper på denna nivå innebär i praktiken att eleverna endast kan skriva några lösryckta ord på svenska.
Enligt den regionala jämförelsen nådde eleverna i Lappland och i Norra Finland de bästa resultaten, svagast var resultaten i Sydvästra Finland. Skillnaderna mellan städer, tätorter och landsbygd var mycket små eller obefintliga.
Elever med bättre resultat jobbade längre med uppgifterna, tyckte om ämnet, ansåg att de kunde svenska och att ämnet är nyttigt
Elevernas uppfattning om ämnet svenska var i genomsnitt neutral. Men uppfattningen hade blivit mer negativ sedan den förra utvärderingen som gjordes år 2008.
Överföringen av två årsveckotimmar till årskurs 6 verkar inte ha förbättrat elevernas studiemotivation. Också nyttan av att kunna svenska är oklar för eleverna: de använder inte svenska på fritiden och de har inte heller en klar uppfattning om vad de behöver svenska till i sina fortsatta studier och i arbetslivet.
— Elevernas svaga studiemotivation och bristen på uthållighet syns tydligt i resultaten. Att man utökar de obligatoriska studierna förbättrar inte nödvändigtvis elevernas kunskaper, om eleverna inte är motiverade och inte tydligt uppfattar att de har nytta av kunskaperna, säger ledande utvärderingsexpert Marita Härmälä.
Samma kunskaper ger olika vitsord i skolorna
Då utvärderingsresultaten jämfördes med elevernas slutvitsord framkom att elever som hade samma resultat i utvärderingen hade fått mycket varierande vitsord i olika skolor.
Det framkom en skillnad på nästan två skolvitsord mellan elevernas slutvitsord och de kunskaper som eleverna hade visat i utvärderingen. Resultatet väcker oro och ger anledning till att reflektera över i vilken mån slutvitsordens svaga transparens leder till att det inte råder likvärdighet mellan eleverna då de går över till andra stadiet.
Sammanlagt deltog 4 260 elever i 94 skolor i undersökningen. Deltagarna i utvärderingen hade fått 228 lektioner undervisning i svenska.
NCUs slutsats är att allt färre elever vill studera andra språk än engelska. En växande elevgrupp har otillräckliga färdigheter för att fortsätta sina studier i gymnasiet eller inom yrkesutbildningen på andra stadiet.
NCU anser att det bör utredas i vilken mån elevernas möjlighet att själva välja det andra språket i grundskolan skulle öka intresset för att också studera svenska. ”Vikten av att använda och studera olika språk bör över huvudtaget synliggöras och man bör försäkra sig om att eleverna förstår vilka möjligheter de går miste om på grund av bristande kunskaper i det andra inhemska språket”, skriver NCU.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.