Viruset verkar trivas bra då vi har roligt tillsammans
När coronaviruset gjorde entré i Finland blev många medvetna om en viss Kvinnodagskonsert i Helsingfors och att en 70-åring i Nyland hade firat med ett större kalas.
De här två evenemangen arrangerades i en tid då ingen ännu hade rekommenderat avstånd, poängterat vikten av en upprepad handhygien, munskydd såg vi främst som ett fenomen för asiatiska miljonstäder.
Lärdomen av de allra första smitthärdarna i Finland var att viruset effektivt hade spridit sig då många människor hade trevligt tillsammans i ett slutet rum. Märk väl att de som gick på den konserten eller det kalaset inte hade någon vetskap om riskerna. Vi visste knappt att viruset landstigit, vi hade inte nationella rekommendationer, än mindre något undantagstillstånd.
Nu har vi haft rekommendationer i ett halvår, vi har haft en kortare period med en stängd landskapsgräns, en längre period av nationellt undantagstillstånd.
Vi har fått många nya rutiner. Vi har distansjobb, uppmuntras iaktta avstånd i matbutiker och köpcentrum, har en utspridd publik i biografer, teatrar, konserter.
Även om ansvarstagandet varierar individuellt har vi hållit viruset stången utmärkt – i en internationell jämförelse. Det är också lättare i ett land där vi har svängrum och det har varit lättare då vi har levt mera utomhus.
Men fortfarande verkar lärdomen från evenemangen tidigt i mars att hålla streck. Det är tråkigt att påpeka det, men viruset verkar trivas extra bra då vi umgås i sociala sammanhang.
Kalaset och konserten i mars hade många deltagare också i en högre ålder, medan de ställen där viruset den senaste tiden har spridit sig har varit populära bland unga.
Att smittan nu sprids bland unga vuxna, är något som också Åbo stad konstaterar i ett pressmeddelande som kom i går. Tio av den senaste tidens positiva fall i Åbo gäller unga vuxna.
Staden skriver att dess hälsovårdspersonal liksom sjukvårdsdistriktet sätter mycket resurser på smittspårning bland unga. Det är ett värdefullt arbete som görs, samtidigt som det slukar resurser som kunde behövas på många andra håll i vården.
Då coronaviruset hos många yngre leder till relativt lindriga symptom, uppstår frågan om resursanvändningen är rätt. Att kartlägga smittans framfart prioriteras, eftersom viruset kan vara dödligt farligt, speciellt i vissa riskgrupper och vid hög ålder.
Virusets avsikt är en helt annan än att hamna i intensivvård och i värsta fall dö. Viruset vill bre ut sig så mycket som möjligt, och då är unga människor med ett aktivt och socialt liv en utmärkt målgrupp, vilket förstärks av att de kan bära smittan vidare utan att ens märka att de själva har insjuknat.
Staden uppmuntrar unga till varsamhet, och rekommenderar att locket för en tid läggs på större studiesociala evenemang, något som studentkårerna har följt väl. Det är bra.
Men det samhälle vill vi ändå inte ha som skuldbelägger unga vuxna. Det går inte att lägga ungdomen på is.
Unga bör förstås ta sitt ansvar såsom alla bör ta ansvar. Det betyder att den ansvarsfulla använder blinker, och låter bli nattsuddet eller situationer där avståndet helt glöms bort, undviker de dansgolv eller barer där fysiska avstånd kan vara omöjliga att hålla.
Sannolikt är det nämligen endast en tidsfråga innan fler restriktioner införs hos oss igen.
På våren tog Finlands regering delvis modell av Danmark, vars smittkurva då var ett par veckor före oss i tid. Den gångna veckan har Danmark bestämt att nattlivet – pubar, barer, restauranger – ska stänga klockan 22. Då har väl natten inte ens börjat?
Estland meddelade i torsdags att krogarnas alkoholutskänkning stängs klockan 24.
Båda länderna klarade för ett par veckor sedan utan problem den nya gräns som Finland satte för inresa utan karantänkrav, mindre än 25 nya smittade per 100 000 invånare på två veckor. En titt på den dagligen uppdaterade WHO-statistiken visade att Estland igår var uppe i 25,6 fall per 100 000 och Danmark i 69,4.
Forskarna är fortfarande inte eniga om exakt hur coronaviruset sprids från människa till människa.
Ilkka Julkunen, professor i viruslära vid Åbo Universitet och intervjuad i HS.fi, säger att den primära metoden ändå visat sig vara dropp- eller beröringssmitta. Viruset har ofta kunnat härledas till droppar som finns kvar i luften efter en nysning eller hostning. Julkunen tycker att man inte ska oroa folk i onödan med att smittan skulle vara luftburen på längre avstånd.
Det finns det alltså mycket som stöder teorin om att viruset trivs bra då vi har det trevligt, intimt tillsammans.
Vandringar i naturen blev vårens hit, biografer och teatrar lär oss att nöjena är möjliga med munskydd. Det är alltså inte slut på det roliga, men det nya normala ger det nya former.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.