Vilka skolor finns kvar i Kimitoön i framtiden? Stor utredning i startgroparna
Kimitoöns kommun står nästa år inför arbetet med en utredning av den grundläggande utbildningen.
Enligt budgetboken ska utredningen göras på våren 2024.
Den ska basera sig på olika alternativ för ordnandet av den grundläggande utbildningen. Utredningen ska omfatta de sociala och ekonomiska konsekvenserna av varje alternativ ur såväl elevernas, lärarnas, byggnadernas och stödtjänsternas synvinkel.
Utredningen ska göras av ett utomstående företag, som ska väljas senast i början av året. Enligt bildningschef Marjaana Hoikkala vet man inte ännu vad utredningen kommer att kosta.
Målsättningen är att utredningen ska göras i januari-februari. I mars följer sedan infomöten för personal, förtroendevalda, invånare och media.
En webbplats kommer enligt Hoikkala att öppnas, där information ska delas efter varje nytt steg.
Utgående från utredningen bereds sedan ärendet av kommunens tjänstemän, för att efter det landa hos förtroendeorganen.
Enligt bildningsnämndens ordförande Jonna Lappalainen (C) är tanken att ärendet ska vara i mål i vår.
Skolfrågan är känslig, hur känns det att nu komma i gång med arbetet på allvar?
– Det känns bra att alla är med och jobbar och att alla viljor är representerade. Vi strävar efter att ha en öppen dialog med invånarna, säger Lappalainen.
Hon tycker vidare att det är bra att Kimitoön tar tag i frågan nu, utan att det drar ut på tiden.
Allt färre föds
Problemet även för Kimitoön är att årskullarna minskar samtidigt som man vill upprätthålla kvaliteten på utbildningen.
Enligt Yles uppgifter från Kimitoöns rådgivning räknar man med att cirka 27 barn totalt föds på Kimitoön i år. 2022 var antalet 42 och 2021 46. Barnen räcker alltså snart inte till för att fylla de sju skolhusen.
Uppföljningsgrupp har tillsatts
Bildningsnämnden valde på sitt möte på tisdagen en uppföljningsgrupp för arbetet med utredningen.
I den sitter nämndens ordförande Jonna Lappalainen (som också är ordförande för finska skolsektionen), vice ordförande Marianne Jokinen (Gröna), svenska skolsektionens ordförande Fredrik Laurén (SFP) samt en valfri person från varje fullmäktigegrupp. Vidare sitter även kommundirektören och bildningschefen med i gruppen.
I föredragningen hette gruppen styrgrupp, men nämnden ville med namnändringen betona att det inte handlar om styrning utan om att följa med hur arbetet framskrider och informera sina politiska grupper.
Ja helt klart är väl att om det skall sparas nånstans så är väl ett gymnasie som inte kan bli kvar om det är på bekostnad av små skolorna .
Små skolorna behövs för att locka och hålla kvar barn familjer ett gymnasie kan man bra studera på annan ort så som tex alla yrkes inriktningar gör(förutom brusaby )och dessutom minskar ju antalet elever drastiskt I gymnasiet med .
Lagsporternas framtid ser dyster ut på Kimitoön….