Viking Sally-fallet: Försvaret hävdar att den åtalade fick tanken om det misstänkta mordvapnet från polisen
Två tidigare poliser som var med i den första fasen av förundersökningen kring våldsdådet på passagerarfartyget Viking Sally år 1987 sade på torsdagen i Egentliga Finlands tingsrätt att de då inte hade någon klar bild av vad som använts som tillhygge när ett västtyskt par utsattes för våld på fartygsdäcket. Poliserna hördes som vittnen under fjärde dagen av rättegången om händelserna på Viking Sally.
Å andra sidan sade ex-poliserna också att de under förundersökningen misstänkte att något som liknar en hammare kan ha använts i dådet.
– Utifrån offrens skador drog vi slutsatsen att någon typ av huggvapen använts. Det har inte varit väldigt vasst men inte heller helt trubbigt, sade den första ex-polisen.
En västtysk man dog och en västtysk kvinna skadades i våldsdådet på Viking Sally den 28 juli 1987. En dansk man född 1969 är åtalad för mord och mordförsök. Inget mordvapen har hittats.
Enligt åklagaren slog den åtalade offren upprepade gånger i huvudet med en så kallad slagghammare. En slagghammare är ett verktyg som kan användas i samband med svetsning.
Enligt den första ex-polisen identifierade polisen inte en slagghammare som det mest sannolika mordvapnet i förundersökningen på 1980- och 1990-talet.
– Jag visste inte ens vad en slagghammare är innan jag läste om det i tidningarna för några dagar sedan, sade polisen med hänvisning till mediernas rapportering om rättegången i Egentliga Finlands tingsrätt.
Försvaret: Polisen visade bild på slagghammare
Hörandet av de tidigare poliserna hänger ihop med åklagarens tes att den åtalade danska mannen vetat onaturligt mycket om vad som använts som tillhygge i våldsdådet både när han intervjuats för en artikel i tidningen Seura i augusti 1987 och när han förhörts av polisen efter att förundersökningen öppnades på nytt år 2016.
Enligt försvaret är orsaken till att den åtalade hade en uppfattning om det misstänkta mordvapnet att polisen visat honom en bild på en slagghammare redan 1987. Polisen hörde den åtalade flera gånger som vittne efter våldsdådet.
I tisdags i rätten sade den åtalade själv att han visats ett flertal bilder på olika föremål redan i hamnen direkt efter att han stigit av Viking Sally efter sjöresan från Stockholm till Åbo. På en av bilderna fanns enligt honom en slagghammare.
Den åtalade förnekar att han skulle ha sagt till Seuras reporter att offrens skador kan ha orsakats av något som liknar en hammare.
På torsdagen ville den åtalade mannens försvarsadvokat Martina Kronström inte precisera för SPT när exakt mannen fått se en bild på en slagghammare.
– Det var i polisförhör 1987. Det gjordes många förhör då, sade Kronström.
”Det är mycket möjligt att bilder visats i Sagu”
Förutom de två tidigare poliserna hördes också en nuvarande polis som vittne på torsdagen. Han har varit med som utredare i förundersökningen sedan den öppnades på nytt.
Alla tre polisvittnen var av åsikten att det skulle stå i de gamla förhörsprotokollen om den åtalade visats bilder på misstänkta mordvapen år 1987. Den första ex-polisen sade emellertid också att polisen även utförde inofficiella höranden med vittnen och att dessa diskussioner inte protokollfördes.
Polisen gjorde inofficiella höranden av vittnen bland annat på ett scoutläger i Sagu några dagar efter våldsdådet. Den åtalade danska mannen deltog i lägret och polisen talade med honom där.
– Jag kan inte vara säker men det är mycket möjligt att bilder visats i Sagu, sade den första ex-polisen.
Enligt honom är det däremot mycket osannolikt att polisen skulle ha visat bilder på misstänkta mordvapen redan i hamnen direkt efter att Viking Sally kommit till Åbo.
Polisvittne fick inte berätta allt
På torsdagen blev det tydligt att tingsrättens tidigare beslut att förbjuda utnyttjandet av tre polisförhör från 2016 i bevisningssyfte var ett stort bakslag för åklagaren. Beslutet fattades i måndags och gäller tre förhör där polisen hörde den åtalade danska mannen utan att han hade ett rättsligt ombud på plats.
Dessutom beslöt rätten att den polis som varit utredare i förundersökningen under de senaste åren inte får berätta om informella samtal han fört med den åtalade när polismannen hörs som vittne. Inte heller polismannens förundersökningsberättelse om de informella samtalen med den åtalade får utnyttjas i bevisningssyfte.
I förundersökningsberättelsen säger polismannen att den åtalade erkänt dådet för honom i ett informellt samtal. Försvaret hävdar att det inte är ett äkta erkännande.
Följden av rättens beslut blev att polismannen i sitt vittnesmål närmast berättade om hur förundersökningen framskridit och hur länge den tagit.
Specialiståklagare Heidi Röblom frågade ändå polisen när teorin om att det misstänkta mordvapnet är en slagghammare föddes. Polisen svarade att det var i augusti 2016 men tilläts inte berätta hur det skedde.
– Var det ett tips från en utomstående person som ledde till det? frågade Röblom.
– Nej, det var inte ett tips från en utomstående person, svarade polisen.
– Var det information från ett vittne eller en målsägande som ledde till det? frågade Röblom.
– Nej, det var det inte, svarade polisen.
Rättegången om våldsdådet på Viking Sally avslutas med slutpläderingar på fredag.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.