Viking Sally-fallet: Både åklagarna och de målsägande överklagar den friande domen
Både åklagarna och de målsägande överklagar den friande domen i Viking Sally-fallet till Åbo hovrätt.
I juni friade Egentliga Finlands tingsrätt en dansk man som åtalades för ett mord och ett mordförsök på passagerarfärjan Viking Sallys helikopterdäck en sommarnatt år 1987. En västtysk man dog och en västtysk kvinna skadades i händelsen.
Specialiståklagare Heidi Röblom säger till SPT att åklagarna hoppas att hovrätten ska tillåta den bevisning som inte fick användas i tingsrätten. Åklagarsidan menar att domen mot den danska mannen kan bli en annan om bevisningen får användas.
Det är också möjligt för åklagarsidan att presentera ny bevisning i hovrätten, men innan överklagan blir offentlig vill Röblom inte avslöja om man har för avsikt att använda ny bevisning.
Undviker ekonomisk risk
Advokat Timo Engels, som företräder fyra målsägande, säger till SPT att även de kommer att överklaga tingsrättens dom.
De målsägande kommer att koppla sitt besvär till åklagarnas besvär, så att de målsägandes överklagan endast ska beaktas ifall hovrätten godkänner åklagarnas besvär.
Skälet till att de målsägande kopplar sitt besvär till åklagarnas är att det i teorin finns en risk att hovrätten godkänner de målsägandes besvär men inte åklagarnas. De målsägande skulle ta på sig ett ekonomiskt ansvar ifall de ensamma tar ärendet till hovrätten och förlorar även där.
Engels konstaterar att det i praktiken är så, att åklagarnas och de målsägandes besvär kommer att möta samma öde – och att åklagarna alltså av hovrätten beviljas tillstånd till fortsatt handläggning ifall de målsägande beviljas tillstånd – men att man helt vill eliminera riskerna för de målsägande.
Jean Lindén/SPT
Förbjuden bevisning
Vid rättegången i Åbo i maj förbjöd tingsrätten nyttjandet av tre polisförhör från 2016 i bevisningssyfte. Skälet var att polisen hade hört den åtalade danska mannen utan att han hade ett rättsligt ombud på plats.
Dessutom beslöt rätten att den polis som var utredare i förundersökningen under de sista åren inte fick berätta om informella samtal han fört med den åtalade.
Inte heller polismannens förundersökningsberättelse om de informella samtalen med den åtalade fick användas som bevisning. I förundersökningsberättelsen säger polismannen att den åtalade erkänt dådet för honom i ett informellt samtal. Försvaret hävdade att det inte var ett äkta erkännande.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.