Förflytta dig till innehållet

"Via klasschatten får vi veta om något har hänt"

Mediekonsumenter. Viivi Kyrklund, åk 6, Neah Nyström, åk 6, Emilia Eriksson, åk 5, Oliver Helenius, åk 6, och Sebastian Rönnholm, åk 6, läser gärna nyheter. Foto: Carina Holm


– Det är extra roligt att läsa tidningen om det handlar om någon som man känner. Rubriken är viktig för att man ska börja läsa en artikel, säger Viivi Kyrklund, som går i sexan i Kirjala skola i Pargas.
Det är tidningsvecka och speciellt den här veckan läser eleverna tidningar och bekantar sig med nyheter i skolan. Men att läsa dagstidningen i pappersform är en vana för flera av dem.
Oliver Helenius, som också går i sexan, läser dagstidning nästan varje dag.
– Jag läser allt möjligt, sådant som ser ut att vara intressant att läsa, som utrikesnyheter. USA:s president Donald Trump gör så ofta något galet.
Också Sebastian Rönnholm, som går i samma klass, säger att han läser papperstidningen nästan varje dag.
– Den brukar ligga på matbordet så då läser jag den när jag äter frukost eller mellanmål, när jag har kommit hem från skolan.
Sjätteklassaren Neah Nyström brukar läsa tidningen någon gång, över pappas axel.
Emilia Eriksson, som går i femman, gör på samma sätt.
– Om jag ser att mamma läser något, så vill jag också veta vad som har hänt.
En viktig nyhetskanal för ungdomarna är klasschatten på Whatsapp, där en grupp kan diskutera med varandra via telefonmeddelanden.
– Mest använder vi den för läxor. Men där får man också veta om något har hänt. Sedan kan man kolla upp på någon tidnings webb eller någon nyhetswebb om det är sant.
Ett exempel på klasschattens betydelse är knivattacken i Åbo i augusti. Där kom de första meddelandena att något höll på att hända i Åbo.
– Det var före mamma och pappa sade något, säger Oliver Helenius.
– Om det är något som bara en skriver, så undrar man nog om det är sant, säger Neah Nyström.
En annan sak som diskuterades mycket i klasschatten var fenomenet med skrämmande clowner, som var aktuellt för en tid sedan.
Vad händer om någon skriver fult i chatten?
– Det har inte hänt, säger sexorna.
– Men om någon svär kan man säga att han eller hon ska sluta med det.
Också femmorna har en gruppchatt. Där blir det ibland bråk och de som bråkar tar bort varandra från gruppen.
– Vi använder den mest för att fråga om läxor. Där kan man också fråga varför någon inte är i skolan, säger Emilia Eriksson.
Hur är det med de vuxna då? Har de koll på vad ni gör på nätet och i era chattar?
– Till 50–70 procent, säger pojkarna.
– De vet vad vi har, men inte vad vi skriver, säger Viivi Kyrklund.
En del av föräldrarna vill också ge sin tillåtelse innan ungdomarna laddar ner någon ny app. Andra får inte skriva ut namn och adress när de skapar nya konton.
Neah Nyströms mamma kollar ibland hennes telefon.
– Hon ser vad jag har tittat på på Youtube.
När en äldre elev började skicka konstiga bilder till deltagarna i en grupp grep föräldrarna in. Bilderna togs bort.
– En annan kompis fick skrämmande bilder till sin telefon, men vågade inte säga till någon vuxen på flera månader, för det var via en app som kompisen inte borde ha fått ha.
En del av ungdomarna använder också kommunikationskanaler som Snapchat, Instagram, Musical.ly och Twitter. Andra har konton, men använder dem inte. En räknar dagarna – det är tio kvar – till trettonårsdagen, då man får ett Facebook-konto.
En annan påpekar att det bara är gamla som är på Facebook.
Radion lyssnar de på i bilen eller på morgonen vid frukosten. Då är det program som mamma eller pappa har valt. Hos farmor är radion alltid påslagen. Och böcker läser de.
– Alldeles för mycket böcker, säger Oliver Helenius.
Till de skolor i Åbotrakten som läser ÅU extra noga den här veckan hör förutom elever i Kirjala skola också Sirkkala skola, Skärgårdshavets skola, Kyrkbackens skola, Skräbböle skola, Malms skola, Amosparkens skola, Axxell Pargas, Nilsbyn koulu, Auran yhteiskoulu, Ihalan koulu i Reso, Salo svenska skola, S:t Olofsskolan, Liedon keskuskoulu och språkstuderande vid TY.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter