Vi ska varken hata eller håna svenskarna
Finland beslöt öppna gränserna för balter och övriga nordiska medborgare utan karantän.
För svenskarna gäller restriktioner och karantäner, och det blir ett herrans liv – i vissa forum och på båda sidor om gränsen.
Samtidigt ska vi inse att det finns många svenskar som inte kunde bry sig mindre – de har ändå inte någon kontakt med Finland.
Inte är de svenska rekommendationerna kring coronaviruset ens så väldigt annorlunda än de finländska, eller hur?
Största skillnaden är att de är rekommendationer, här upphävdes nyss beredskapslagens tillämpning.
Ordalydelserna som använts i Sverige är väldigt bekanta för oss: Förbud mot allmänna sammankomster över 50 personer. Besöksförbud på äldreboenden sedan den 1 april. Distansundervisning för universitet, högskolor, gymnasieskolor. Folkhälsomyndigheten har uppmanat folk att stanna hemma vid minsta symtom, att tvätta händer ofta och hålla avstånd.
Men i onsdags rapporterade Folkhälsomyndigheten i Sverige 102 nya dödsfall på grund av coronaviruset.
I Finland hade vi till och med samma datum, sedan den dag viruset nådde Finland, haft 322 dödsfall i covid-19.
I Sverige höll man en tyst minut för offren. Dödssiffran där hade överstigit 5000 personer (5 041 i onsdags) och läget i Gällivare kommun var speciellt oroande.
I SPT:s artikel säger den rikssvenska journalisten Peter Al Fakir – som också har jobbat i Finland – att man känner sig lite som spetälsk.
Det är en bra beskrivning som säkert omfamnar en känsla vissa svenskar och finländare bosatta i Sverige känner när de ska vistas i Finland i sommar, om de ska det.
Men självfallet har de efter sin karantän rätt att göra det utan att behöva känna sig som spetälska, och utan att någon ska skygga för dem, vare sig i matbutiken eller på stranden.
Redan när isoleringen av Nyland var aktuell skrev vi i denna spalt en jämförande kommentar: Om vi behandlar nylänningar så här, hur mycket ska vi inte blänga på svenskarna i sommar…
Och precis såsom många nylänningar undvek att besöka sina stugor och släktingar i andra regioner av landet, kommer många svenskar att göra det. Färre väljer att komma. Man ska ha lite längre semester för att välja två veckors karantän.
Al Fakir tycker inte att det finns ett svenskhat:
”Hat är ett starkt ord. Jag tror man ger igen för gammal ost. Man kan fråga sig varför finnarna tycker det är så roligt när det går dåligt för Sverige. Det kan bero på hatkärlek”.
Det här är en förkortning av citatet, där Al Fakirs analys igen är träffande.
Dels stämmer det att hat i de flesta fall är fel term i sammanhanget, även om gränsen till hatretorik överskrids om man uttalar sig kränkande med hänvisning till en annans nationalitet och ursprung. Dels stämmer det att det finländska mindervärdeskomplexet gentemot svenskarna för en del debattörer kan resultera i skadeglädje, som kanske i bästa fall kan kallas hatkärlek.
Men att finländare skulle tycka att det är något roligt i att Sveriges covid-19-siffror är så dystra vore absurt.
Det svenska folket har drabbats av samma pandemi som vi, och det är enbart sorgligt med mängden insjuknade.
Trafiken länderna emellan är tät, ekonomierna är sammanflätade i flera branscher – att stävja viruset på båda sidor om gränserna ligger i allas intresse, inte att strö salt i de svenska såren.
Sauli Niinistö har menat att svenskarna säkert mer än väl förstår Finlands agerande. De flesta gör det, de flesta vet att det är viruset vi vill stoppa, inte umgänget grannar emellan.
Den svenska utrikesministern Ann Linde har däremot hunnit sia att situationen kan lämna sår i det nordiska samarbetet. Eftersom Finlands agerande liknar Norges, och även Danmark endast tillåter arbetspendling i den täta trafiken mellan Danmark och Sverige, måste Linde stå för sin tolkning – såret bor i så fall i Sverige.
Grannsämjan har fått sig en törn. Men hur hårt smällen tog beror på vem man väljer att lyssna på.
Den gemensamma historian är dock så lång och de gemensamma värderingarna så många och starka att ett virus knappast kan skada sämjan desto allvarligare.
Men man kan liksom Gunvor Kronman i SPT-artikeln endast uttala en förhoppning om att länderna vid följande pandemi är bättre förberedda på att bygga upp en gemensam strategi.
För är det något vi uttryckligen inte behöver är det en förstärkning av nationalism i hanteringen av ett virus.
Viruset ser inte till landsgränser. Dess fiende är de vacciner och mediciner vi gemensamt kan ta fram, och globalt behöver.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.