Vi mår allt sämre på jobbet – arbetsministern uppmanar chefer att ha förståelse
Arbetsminister Tuula Haatainen (SDP) är orolig för den psykiska hälsan bland arbetstagarna i Finland.
Enligt arbetslivsbarometern, som undersökt hur löntagarna mår på arbetet, är utbrändhet ett allt större problem. Undersökningen är gjord av Arbets- och näringslivsministeriet.
Enligt undersökningen känner 37 procent av arbetstagarna av återkommande trötthet och 12 procent upplevde tröttheten som konstant. Kronisk trötthet är ett av de vanligaste symtomen på utbrändhet. Utbrändhetssymtom är enligt undersökningen vanligare bland kvinnor än bland män och dessutom vanligare bland tjänstemän än bland arbetstagare.
– Sjukskrivningarna på grund av den psykiska hälsan har blivit vanligare än sjukskrivningar på grund av fysiska sjukdomar, säger Haatainen.
Hon nämner också Vastaamoläckan och hoppas att den inte ska påverka människors vilja att söka sig till terapi.
– Barometern visar att det finns ett stort behov av psykiska vårdtjänster. Politiska beslut är viktiga men vi behöver också en attitydförändring och en ny samtalskultur.
Arbetsministern betonar chefernas ansvar och säger att det måste finnas en nådig attityd till att psyket inte alltid är hundra procent i skick.
Det går bättre för äldre
När de stora åldersklasserna blir allt äldre och nativiteten sjunker är det extra viktigt att äldre arbetstagare ges möjlighet att jobba.
Enligt arbetslivsbarometern var det lättare för äldre personer att hitta jobb förra året. Den självupplevda arbetsförmågan hos äldre har också blivit bättre.
Den snabba digitaliseringen syns också i hur vi mår på jobbet. Det behövs ett kontinuerligt lärande för att vi ska hållas uppdaterade under hela vår karriär.
– De digitala grundkunskaperna är lika viktiga som att kunna läsa och skriva, säger Haatainen.
Det är ofta de högre tjänstemännen och de som redan har mycket kunskap som får möjlighet att utbilda sig på arbetets bekostnad.
Undervisnings- och kulturministeriet förbereder en reform av det kontinuerliga lärandet som ska komma åt de här problemen.
Till det positiva som framkommer i barometern hör att de flesta upplever ett engagemang i sitt arbete. Många tar sig an sina jobb med entusiasm och handlingskraft.
Skillnader mellan könen
Segregationen efter kön i arbetslivet återspeglas fortfarande i arbetsförhållandena. Enligt barometern har kvinnor systematiskt sämre möjligheter att påverka sitt arbete än män. Kvinnornas arbetstid är mindre flexibel, de upplever oftare att det är bråttom på jobbet, arbetets psykiska belastning är större och upplevelsen av fysiskt våld vanligare. Kvinnor är också mer missnöjda med löneincitamentet än män.
– Vi har djupt rotade strukturer för vad som är så kallade kvinnliga och manliga jobb. Det här börjar redan under småbarnsåren.
Haatainen säger att en attitydförändring måste börja tidigt och att familjeledighetsreformen är ett verktyg för att nå målet. Hon lyfter också fram att socioekonomiska skillnader, funktionsvariationer, sexuell identitet och könsidentitet är orsaker till diskriminering på våra arbetsplatser.
Eftersom den här arbetslivsbarometern utfördes 2019 har coronaepidemin inte hunnit påverka svaren. Haatainen säger att vi fått en viktig helhetsbild av läget innan epidemin och att det gör det möjligt att specifikt koncentrera sig på coronans följder i följande undersökning.
– Digitaliseringen har gått framåt med enorm fart och nu under coronaåret har det gått ännu snabbare. Det är viktigt att vi undersöker vilken inverkan den snabba omställningen till distansarbete har haft.
Hon lyfter speciellt fram undervisningssektorn där det ofta är ett minderårigt barn på andra sidan den digitala uppkopplingen.
– Det blir intressant att se hurdana resultat vi får för 2020, säger Haatainen.
Arbetslivsbarometern har gjorts sedan 1992 för att följa upp hur arbetslivskvaliteten utvecklas ur finländska löntagares perspektiv.
Undersökningens uppgifter från 2019 har samlats in genom telefonintervjuer i samband med Statistikcentralens arbetskraftsundersökning i augusti och september 2019.
År 2019 svarade 1 555 löntagare på undersökningen.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.