"Vi känner oss missbedömda" – nu talar en av aktörerna ut om konkurrensutsättningen av Nagu gästhamn


Valet av företagare för Nagu gästhamn fortsätter skapa debatt. ÅU-foto
Valet av gästhamnsföretagare i Nagu har väckt diskussion och beslutet att välja Turun Rantaravintolat har väckt missnöje bland Nagubor och övriga företag som hade anmält sitt intresse.
Ett av företagen som känner sig åsidosatt är det under bildning varande bolaget UBV Nagu Hamn Ab som begär en omprövning angående valet av företagare för Nagu gästhamn.
Företaget har lämnat in ett rättelseyrkande till stadsstyrelsen i Pargas.
Gustav Ramberg är en av personerna i UBV Nagu Hamn Ab. Han ifrågasätter att bolaget har fått lägsta poäng av de fyra företag som deltog i upphandlingen.

Gustav Ramberg är missnöjd med hur upphandlingen av vem som ska driva Nagu gästhamn har gått till. Foto: J-O Edberg
Bedömningen har inte varit objektiv, den har varit bristfällig och ett för stort värde har givits för helt andra kriterier än hamnvärdskap och drift av en väl fungerande gästhamn med tillhörande café/bistroverksamhet, skriver företaget i sin rättelseyrkan.
Ramberg har själv som operativ chef för Rederi Ab Vitharun drivit gästhamnen och restaurangen på Själö i tre år. Han har också jobbat som hamnkapten i Örö gästhamn under de år som Skärgårdskompaniet skötte om hamnen där.
Hans bror Rikard som också ingår i bolaget har sommarjobbat i Nagu gästhamn åren 2010–2016 då företaget Galonis drev hamnen. Galonis måste avsäga sig uppdraget år 2018 på grund av ekonomiska svårigheter.
Den tredje parten, Richard Smeds har jobbat hela sitt liv inom restaurangbranschen och har de senaste åren varit vd för restaurang L Éscale i Nagu, berättar Ramberg.
– Med tanke på den erfarenhet vi har känner vi oss missbedömda. Vad jag vet har Turun Rantaravintolat endast ett års erfarenhet av gästhamnsverksamhet.
Eller är ni bara en dålig förlorare som nu lämnat in ett rättelseyrkande?
– Nej, det handlar om att alla ska bedömas objektivt.
Förbryllande inlösningsklausul
Ramberg hänvisar också till Pargas stads första kontrakt med Turun Rantaravintolat. Avtalet undertecknades 31.5.2018 då Pargas stad snabbt måste hitta en ny företagare för hamnen efter att Galonis hade kastat in handduken.
I avtalet förbinder sig Pargas stad att ersätta Turun Rantaravintolat för de investeringar företaget har gjort i hamnen. Summan uppgår till högst 50 000 euro och omfattar inte lösöre.
Men inlösningsklausulen förfaller i fall kontraktet förlängs efter år 2019, vilket alltså nu har skett. Om någon annan hade tagit hem offerten skulle Pargas stad ha gått miste om upp till 50 000 euro.
– Det känns som det har styrt valet och så ska det inte gå till, säger Ramberg.
För Pargas stad skulle ändå en 50 000 euros förlust ha varit en struntsumma om man ser till helheten.
”Vi har gjort det rätta valet”
Näringslivschef Tomas Eklund förnekar därför å det bestämdaste att inlösningsklausulen på något sätt har styrt valet av företagare.
– Jag kan med gott sambete att den inte har haft något med saken att göra. Med tanke på Nagu gästhamns betydelse för Nagu och hela skärgården och jämfört med den investering på en miljon som görs i hamnen är summan ganska liten.
Har du någon förståelse för argumenten i rättelseyrkan?
– Jag förstår att företag som inte blir valda vill pröva beslutet. Men ser man till referenser, erfarenhet, utvecklingsplaner och utvecklingsvilja anser jag att vi har gjort det rätta valet.
Som bäst renoveras Nagu gästhamn. Kajkanten förnyas och förbättras, hamnbassängen muddras och nya bryggor byggs. Tidtabellen ser ut att hålla och hamnen ska kunna öppna till valborg, säger Eklund.
Renoveringskostnaden på en miljon euro finansieras till 70 procent med EU stöd och med 30 procent av Pargas stad.
Pensar Trål, Verkkosatamat och Nagu Harbour ansökte också om att få driva gästhamnen.
Kanske man kastar on en brandfackla i diskussionen då man påstår att det mesta har att göra med inkompetenta tjänstemän?