Vet du hur pollenhalterna mäts? Åbo universitets aerobiologiska arbetsgrupp förutspår en normal säsong


Projektforskaren Jukka Reiniharju från den aerobiologiska arbetsgruppen vid Åbo universitet kontrollerar att Burkardapparaten som samlar pollen från luften fungerar som den ska. Foto: Mikael Piippo/SPT
– De första arterna är hasseln och alen. Deras blomning börjar i vanliga fall i slutet av mars. Blomningen förutsätter att det varit tillräckligt många varma dagar, säger projektforskaren Jukka Reiniharju från den aerobiologiska arbetsgruppen vid Åbo universitet.
I själva verket fanns det pollen i luften redan i februari men den kom till Finland med luftströmmar från andra länder. Också de pollenpartiklarna härstammade från hassel och al.
Hasselbusken växer bara i de södra delarna av Finland men alens blomning täcker hela landet. Enligt Reiniharju når alblomningen allt som oftast sin höjdpunkt i april, och detta år verkar inte vara något undantag.
Björken börjar blomma vid valborg
Uppskattningsvis tjugo procent av Finlands befolkning får allergiska reaktioner av pollen, enligt Allergi- och astmaförbundet. Hasseln och alen är visserligen först ut med sin blomning, men det är björken som orsakar den största andelen allergiska reaktioner hos finländarna.
– Björkpollen finns oftast i luften redan innan alens pollensäsong slutar. Det är möjligt att vi får in björkpollen från utlandet redan i april men i Finland börjar björken vanligtvis blomma kring valborg, säger Reiniharju.
Också björkens blomning börjar i landets södra delar och sprider sig sedan norrut. I norra Lappland når björkens pollensäsong sin kulmen först i juni.
Naturresursinstitutet Luke uppskattar att björken blommar rikligt i år, vilket är överraskande med tanke på att också fjolårets blomning var riklig. Björkens blomning brukar variera mycket från år till år, och två rikliga år efter varandra är sällsynt.
Gräsväxterna börjar blomma i slutet av maj och eftersom olika arter blommar vid olika tidpunkter kommer pollen att finnas i luften så gott som hela sommaren. Antalet sporer från mögelsvampar är störst i slutet av sommaren och på hösten.
45 år av pollenforskning
Den aerobiologiska arbetsgruppen vid Åbo universitet har undersökt pollenhalterna i luften sedan 1974. Två år senare började man publicera pollenrapporter för allmänheten.
Under årens lopp har arbetsgruppen skickat ut pollenrapporter med bland annat brev, fax och e-post. Nu för tiden publiceras rapporterna på webbplatsen Norkko och via en mobiltjänst.
Den aerobiologiska enheten mäter pollenhalten i luften med hjälp av apparater som suger i sig luft. Det finns apparater på nio orter i olika delar av Finland. Pollenpartiklarna fastnar på ett klibbigt band i apparaten och forskarna granskar banden med mikroskop.
– Vi har som mål att utveckla en automatisk apparat som samlar pollen och känner igen olika pollenpartiklar, säger Jukka Reiniharju men påpekar att fördelen med att man haft samma analysmetod redan länge är att det är lätt att jämföra resultat från olika år.
Arbetsgruppen utarbetar pollenrapporterna genom att komplettera informationen från insamlingsapparaterna med datormodeller och väderprognoser.
Enligt Reiniharju är det framför allt allergiker som är intresserade av pollenrapporterna, så att de kan planera sin vardag. Också läkare kan ha nytta av informationen om de har allergiska patienter.

Burkardapparaten på Åbo universitets tak suger in tio liter luft i minuten. Likadana apparater finns på nio orter i Finland. Foto: SPT
Björk och gräsväxter finns överallt
Reiniharju beskriver tidtabellen för årets pollensäsong som normal. Klimatuppvärmningen verkar ha förlängt pollensäsongerna men å andra sidan kan en riktigt varm sommar också effektivera, och därmed förkorta, en växts blomningsperiod.
Den aerobiologiska arbetsgruppen vid Åbo universitet fokuserar på att rapportera om pollenhalterna i luften och försöker sig inte på några insatser för att påverka pollenmängden.
– Vi har naturligtvis data från en lång tidsperiod och vet var växterna brukar blomma, om någon behöver sådan information. De växter som orsakar mest allergiska reaktioner är dock björk och olika gräsväxter, och Finland är fullt av dem. Det skulle vara svårt att göra något åt dem, även om man så ville, säger Reiniharju.
Utöver Reiniharju arbetar tre andra personer med pollenforskning vid Åbo universitet. Alla är inte anställda på heltid.
Aerobiologiska arbetsgruppen vid Åbo universitet
Den aerobiologiska arbetsgruppen vid Åbo universitet påbörjade sin verksamhet år 1974, och den har följt med mängden pollen i luften sedan dess. Arbetsgruppen grundades som stöd för universitetets allergologiska forskning.
År 1976 började den aerobiologiska arbetsgruppen informera allmänheten om pollensituationen genom att publicera rapporter om ämnet. Nu för tiden publiceras information om pollensituationen på webbplatsen Norkko.fi och via tjänsten app.norkko.fi.
På 1990-talet bytte den aerobiologiska arbetsgruppen namn till aerobiologiska enheten, men i början av 2019 återgick arbetsgruppen till sitt ursprungliga namn. Arbetsgruppen hör i dag till biodiversitetsenheten vid Åbo universitet.
Den aerobiologiska arbetsgruppen mäter pollenhalten i luften på nio ställen i Finland: Åbo, Helsingfors, Husö (Åland), Imatra, Kuopio, Rovaniemi, Uleåborg, Utsjoki och Vasa.
Förutom pollenhalten mäter den aerobiologiska arbetsgruppen halten av sporer från mögelsvamparnaAlternariaochCladosporium.
Vid Åbo universitet arbetar fyra personer med pollenforskningen, men alla är inte anställda på heltid.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.