Förflytta dig till innehållet

Veronica tröttnade på dåligt bemötande på ÅUCS – droppen blev när läkaren skrev ett personligt omdöme om henne på Mitt Kanta

Arkiv/Kim Lund
en kvinna sitter framför en dator
Veronica visar de ändrade texterna och diagnoserna på Mitt Kanta. "Det känns otryggt att inte veta vad det står där om mig".

Vi kallar henne för Veronica. Veronica är 22 år, studerar på Åbo Akademi och bor en bit utanför Åbo centrum med sin man. Hon intervjuas under pseudonym eftersom det kommer fram känsliga hälsouppgifter som Veronica befarar kan påverka hennes framtida möjligheter att få jobb.

Veronica lider av lipödem, en smärtsam och kronisk sjukdom i fettvävnaden som gör att kroppens fettceller blir större, i synnerhet över höfter, lår, underben och armar. De första symtomen märktes i 14-årsåldern, men först i fjol fick hon den officiella diagnosen.

Hon lider också av psykisk ohälsa i form av ångestsyndrom. I tonåren var Veronica stamkund på olika vårdcentraler och ÅUCS.

– Man har alltid ifrågasatt mina symtom och sagt att det inte kan vara lipödem eftersom jag är så ung. Man har också kopplat ihop symtomen med min psykiska ohälsa, sagt att jag är fet och att problemet endast är kosmetiskt.

Genom åren säger sig Veronica ha varit med om flera händelser som har gjort henne ledsen, besviken och arg på den offentliga sjukvården. Hittills har hon svalt sin ilska, men nu är måttet rågat.

Allergisk reaktion efter injektion fick dramatiska följder

Det som får bägaren att rinna över och som resulterar i en anmälan till patientombudsmannen börjar på eftermiddagen den 27 februari.

Veronicas höft värker och hon är tvungen att åka till Mehiläinen för att få en injektion med kortison och smärtstillande. Det är första gången hon får en sådan blandning och hon är därför orolig för hur kroppen ska reagera.

Efter sticket känns allting ändå bra, men Veronica anar inte vad som ska hända några timmar senare.

På vägen hem till Hirvensalo stannar hon i Katrinedal där hon hälsar på sin syster och hennes hund. Efter en och en halv timme är hon hemma igen. Det är då som reaktionen kommer.

– Febern steg snabbt till över 38 grader, blodtrycket rasade, jag fick våldsamma smärtor och skakade så att jag tappade telefonen.

Veronicas mamma som är på besök ringer Mehiläinen, men eftersom de strax ska stänga, uppmanas hon i stället ringa ÅUCS jour. Där bedöms läget vara så allvarligt att det behövs en ambulans.

Akutvårdarna i ambulansen är proffsiga och gör sitt bästa för att tala svenska eller engelska med Veronica vars finskakunskaper är mycket begränsade.

Hennes tillstånd har stabiliserats och efter att vårdarna varit i kontakt med ÅUCS kör hennes man henne till akutmottagningen. Där blir allting riktigt jobbigt.

– Eftersom ambulanspersonalen hade talat med ÅUCS och skickat mina patientuppgifter till jouren utgick jag ifrån att man visste att jag var på väg in och att de har koll på vad det handlade om. Men informationen hade tappats bort på vägen, och ingen visste någonting. Så när jag anmälde mig undrade skötaren vad jag gör där eftersom jag bara har lite feber.

Där satt jag, ensam, rädd, övergiven och med svåra smärtor utan att någon brydde sig om mig

Hon separeras från sin man och sätter sig väntrummet i hopp om att snart få träffa en läkare som talar svenska. Om det inte lyckas vill Veronica att en tolk ska följa med till mottagningen.

Att bli lämnad helt ensam utan någon som helst övervakning känns otryggt eftersom symtomen vid den första kontakten med ÅUCS bedömdes vara så allvarliga att det behövdes ambulans och sjukhusvård.

– Men där satt jag, ensam, rädd, övergiven och med svåra smärtor utan att någon brydde sig om mig.

Till slut sms:ar Veronica sin man och ber honom hjälpa henne att få kontakt med någon som kan ta hand om henne. Ett par timmar senare får hon äntligen träffa en svenskspråkig sjukskötare som mäter blodtrycket, kollar infektionsvärdena och syreupptagningsförmågan. Strax efter det öppnar läkaren sin dörr och ber Veronica stiga in.

Veronica skickades hem och fick rådet att ta en Burana

Läkaren känner inte till orsaken till Veronicas besök, att hon några timmar tidigare har fått en injektion med smärtstillande och kortison och att hon sannolikt har drabbats av en svår allergisk reaktion.

Information som rimligtvis borde ha funnits tillgänglig efter mammans samtal till akuten på eftermiddagen och efter att akutvårdarna i ambulansen lämnat sin rapport senare samma kväll.

Enligt Veronica talar eller förstår läkaren varken svenska eller engelska. Därför är det svårt för henne att göra sig förstådd.

– Det var som att tala med en vägg.

Till slut får Veronicas man tillstånd att närvara som tolk, men trots att läkare och patient nu förstår varandra bättre görs ingen närmare undersökning av henne. I stället skickas hon hem med uppmaningen att ta en Burana.

På Mitt Kanta skriver läkaren in följande noteringar: observation för icke specificerad misstänkt sjukdom eller icke specificerat misstänkt tillstånd, ospecificerad allergi och ospecificerad feber.

– Jag kände mig helt förbisedd och det var hemskt att bli hemskickad trots att jag var i så dåligt skick. Jag var så rädd att jag inte vågade sova utan att min man vakade vid min sida.

Uppdatering på Mitt Kanta förvånar Veronica

På morgonen mår Veronica bättre, men hon har svårt att glömma det dåliga bemötandet som hon fick. Hon väntar på att någon från ÅUCS ska ringa för att höra hur hon mår, men telefonen är tyst.

– Jag tycker sjukhuset har ett ansvar för att följa upp hur det går för mig, men under de här dryga två veckorna har ingen kontaktat mig.

Hon samlar krafter för att göra en anmälan till patientombudsmannen. När hon går in på Mitt Kanta för att kolla vad läkaren skrivit efter hennes besök får hon en chock.

Den ursprungliga texten från den 27 februari har den 6 mars ersatts av en betydlig längre och mer ingående text som beskriver orsakerna till Veronicas läkarbesök.

Läkaren skriver bland annat att Veronicas symtom kan bero på en begynnande virusinfektion eller att hon reagerat på injektionen som hon fick. I det här skedet räcker det att följa upp måendet hemma och det finns inte anledning att inleda någon ny medicinering, skriver läkaren. Nu är diagnosen enbart ospecificerad allergi.

– Läkaren kanske vet att jag har gjort en anmälan till patientombudsmannen och därför har hon ändrat texten så att den ska se bättre ut. Det är i alla fall skumt att hon har gjort ändringarna utan att kontakta mig och det känns otryggt att inte veta vad det står i Mitt Kanta om mig.

Men det konstigaste är enligt Veronica att läkaren också konstaterar att ”patienten har varit missnöjd med all den service hon fick på akuten”.

– Jag förstår inte varför den informationen är relevant, den har ju ingenting med min vård eller sjukdom att göra. När jag ska besöka en ny läkare och hen läser det där kan hen få fördomar och tänka att där har vi då en besvärlig patient.

Veronica tycker det är synd att man som patient stämplas som jobbig bara för att man yrkar på att få service på svenska eller säger att man är missnöjd med vården. Hon vill ändå inte lägga skulden på en enskild läkare eller sjukskötare. Man måste se på krisen inom den offentliga sjukvården ur ett större perspektiv, säger hon.

– Det handlar inte om illvilja från den överarbetade personalens sida. Krisen beror snarare på ett systemfel som har uppstått till följd av att man har byggt upp en alltför stor organisation med för få anställda. Jag har inget konkret förslag på hur man skulle få en förbättring till stånd, men det är klart att någonting måste göras.

Det har nyss varit riksdagsval – vad har du för förväntningar på de blivande beslutsfattarna?

– Politikerna måste ta frågan om dålig vård på allvar. Med det menar jag att de måste sätta sig in i hur vardagen ser ut inom vården och inte endast se på den ur ett ekonomiskt perspektiv. Man kan inte bara räkna plus och minus för att det ska se bra ut på pappret. Det behövs också empati och förståelse för den enskilda människan och hens behov.

LÄS OCKSÅ

Dela artikeln

En kommentar: “Veronica tröttnade på dåligt bemötande på ÅUCS – droppen blev när läkaren skrev ett personligt omdöme om henne på Mitt Kanta

  1. Mika Nieminen skrev

    Kanta är trasigt. Där finns möjligheten att dölja uppgifter från vissa besök, receptuppgifter eller andra register men i praktiken har det ingen betydelse nuförtiden eftersom vi har välfärdsområdet i kraft och därmed endast ett register där alla uppgifter inkluderas. Inget går att dölja nu. Dessutom kan t.ex. sjuksköterskor läsa precis vad dom vill om vem som helst utan att sköterskans identitet syns för oss ”kunder”.

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter