ÅU 18.02.2021 13:46

Veritas vd Carl Pettersson säger att pensionsbolagen i framtiden borde investera en större andel av de förvaltade medlen i aktier.

Det betyder att avkastningen skulle öka vilket skulle trygga att den allt större totala pensionspotten kan betalas ut.

Det här medför också större risker, men Pettersson ser det som den vettigaste lösningen på lång sikt.

– I pensionsplacerande är evigheten vår horisont. Vi har möjlighet att ta en större risk än nu. Utjämnat på flera årtionden kan vi ta emot både uppgångar och nergångar, säger han.

Andra alternativ knappast populära

Andra lösningar, som knappast är populära bland folket, är att höja pensionsåldern, öka pensionsavgifterna eller sänka pensionerna.

– Det är en väldigt stark regel att inte i efterhand sänka den pension man redan införtjänat. Och högre pensionsavgifter leder till att folk har mindre pengar att röra sig med, säger Pettersson som tycker att pensionsåldern inte heller kan höjas så mycket mera.

År 2019 betalades det in 17,7 miljarder euro i pensionssystemet, medan utbetalningarna var 18,4 miljoner euro.

Pensionsbolagens avkastningar täckte de 700 miljoner euro som skiljde så bolagen behövde inte äta av sina kapital. Men då nativiteten är låg samtidigt som medellivslängden stiger är det färre arbetstagare som ska betala allt flers pensioner i framtiden.

Därför måste något göras.

Unga kan pusta ut: pensionen kommer

Pensionsskyddscentralen förutsätter att bolagen i branschen fram till 2027 visar en årlig avkastning på 2,5 procent, och efter det 3,5 procent.

– Regelverket förutsätter att vi har en ganska stor del av placeringsportföljen bunden till räntor, men då de är låga ger de ingen avkastning.

Kan då yngre i dagens arbetsliv garanterat räkna med att en dag få pension?

– Jag är övertygad om att pensionen är garanterad. Den är en så stark bit av samhällsbygget, säger Pettersson.

Men han uppmanar alla att med några års mellanrum kolla upp hur just deras pension ser ut den dag det blir aktuellt.

Pettersson säger att det i dagens samhälle inte är lika vanligt som förr att man jobbar 40 år i ett sträck och eventuellt avancerar i karriären under årens lopp.

Sabbatsledigheter, nya utbildningar och karriärbyten är betydligt vanligare idag, vilket också påverkar pensionen.

– Två år före pensionen är det svårt att påverka hur mycket man kommer få i pension, eftersom det räknas ut på medelinkomsten för hela ens arbetsliv. Men om man 20 år innan pensionen inser att den blir låg är det enklare att påverka det.

Pettersson varnar också för att många kan tro att pensionen blir betydligt högre bara man har ett välbetalt arbete i slutet av arbetslivet.

– I tiderna var full pension 60 procent av slutlönen. Men nu är den grovt räknat 60 procent av medelinkomsten under karriären, det kan vara väldigt stor skillnad.

Reform behövs för företagarnas pensioner

Har pensionssystemet hunnit med i samma takt som samhället och folks tankar och möjligheter kring arbete och karriär har förändrats?

– Ja och nej. För personer som får lön är systemet ganska bra och tydligt, man tjänar x euro i lön och betalar y euro i pensionsavgifter. Men för andra former av jobb än lönearbete hänger systemet inte med. Företagarnas pensionssystem behöver ses över rejält.

– I dagens läge är många underförsäkrade vilket påverkar inte bara pensionen utan också socialskydd, familjedagpeng och sjukdagpeng. Det blir en dragkamp mellan pensionsbolaget som ska värdera företagarens arbetsinsats och företagaren som sällan vill betala så stora summor i pensionsavgifter, säger Pettersson.

Att olika mellanformer och kombinationer av lönearbete och företagande och lätt företagande blir allt vanligare är också en sak som inte pensionssystemet klarar så bra, säger Pettersson.

– Systemet är uppbyggt att man gör antingen eller. Men för många är det inte möjligt idag, då arbetsformerna varierar enligt säsong och många andra faktorer.

Pettersson är ändå nöjd med att pensionssystemet för företagare ses över för tillfället.

God avkastning och stärkt solvens för Veritas i fjol

Veritas placeringar gav under det sista kvartalet i fjol en avkastning på 6,8 procent, vilket ledde till en avkastning på 5,6 procent under hela året.

Det goda placeringsresultatet stärkte Veritas solvens, som i slutet av året steg till 128,8 procent.

Solvenskapitalet var 1,9 gånger så stort som solvensgränsen.

– Coronaviruskrisen orsakade i februari–mars i fjol ett av historiens snabbaste kursfall på aktiemarknaden, men den starka återhämtningen tack vare stimulansåtgärderna har varit en överraskning, säger Veritas placeringsdirektör Kari Vatanen.

Pressbild

Av Veritas placeringar i fjol klarade sig aktieplaceringarna bäst, med en avkastning på 9,1 procent.

Fastighetsplaceringarna gav en avkastning på 6,8 procent, ränteplaceringarna 3,8 procent och övriga placeringar -2,6 procent.

– Aktie-, ränte- och fastighetsplaceringarna gav en bra avkastning trots det ovanliga marknadsläget. De alternativa placeringarna var däremot en besvikelse för oss. Redan i våras minskade vi hedgefondernas andel i placeringsportföljen när vi insåg att de inte skulle ge någon riskspridning i den här marknadsmiljön.

Det nya året på placeringsmarknaden uppvisar en försiktigt positiv trend.
Marknaden följer särskilt hur vaccinationerna framskrider och vilka stimulansåtgärder som sätts in.

– Stimulansåtgärderna i USA håller på att gå från helikopterpengar mot mer exakt inriktade åtgärder för att stödet bättre ska nå rätt mål. I Europa är framstegen långsammare. Man skulle kunna säga att våra stimulanspaket transporteras med snigelpost, säger Vatanen.

När den ekonomiska tillväxten kommer igång igen börjar räntorna och inflationsförväntningarna stiga måttligt.

– Den största osäkerhetsfaktorn är huruvida pandemiläget förvärras eller om vaccinet ger en snabbare lindring än väntat. Det finns en risk för överhettning, säger Vatanen.

ÅU
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln