Svanar, småfåglar eller husdjur — brandkåren hjälper också djur i nöd
Den här skadade sälkuten hämtades från Våno till Högholmens djursjukhus. Foto: Högholmen/Annika Sorjonen
Räddningsverket får ofta larm om skadade djur som behöver hjälp. Uppdragen kan gälla både tama husdjur och vilda djur ute i naturen.
Förra veckan rapporterade ÅU om en svan med skadad vinge som rörde sig utanför Runsala.
I två omgångar åkte räddningsverket till platsen och försökte hjälpa djurskyddsföreningen att fånga in svanen för att hjälpa den.
En del läsare reagerade då och undrade om det verkligen är brandkårens uppgift att lägga tid och resurser på att jaga en skadad svan, och om det inte skulle vara bättre också för svanen att den skulle avlivas.
Förra veckan ägnade räddningsverket flera timmar åt att hjälpa en skadad svan utanför Runsala. Svanen på bilden är inte den svanen. Foto: Klara Fält
”Det hör till våra värderingar att hjälpa skadade djur”
Så hurdan plikt har räddningsverket egentligen att ställa upp i dylika situationer?
Brandmästaren Marko Ahtikivi konstaterar att djurräddningsuppdrag hör till räddningsverkets arbetsuppgifter och att de åtminstone har en moralisk plikt att hjälpa då de har möjlighet.
– Det hör till våra värderingar att hjälpa skadade djur. Visst måste bedömningen göras från fall till fall, men om möjligt rycker vi ut om någon kontaktar oss.
Räddningsverket har också skilda enheter som är specialiserade på att hjälpa djur. På Egentliga Finlands räddningsverk finns tre sådana enheter.
Så gott som varje vecka hjälper de till i djurräddningsuppdrag. Antalet uppdrag brukar ändå variera enligt årstid.
Det är jourhavande brandmästaren som fattar beslutet om huruvida en enhet ska skickas iväg på ett uppdrag, och hur mycket tid och resurser man är beredd att lägga på det.
Brandkåren kontaktas ofta istället för djurskyddet
Ahtikivi berättar att folk med väldigt låg tröskel kontaktar brandkåren om skadade djur. Många ringer till exempel direkt då de ser en skadad fågel ute på stan.
I sådana fall kan räddningsverket konsultera djurskyddsföreningen för att få råd.
– Det verkar som om folk i första hand tar kontakt med oss, fast det ofta skulle vara motiverat att först ringa djurskyddsföreningen. Kanske det beror på att vi är anträffbara varje dag dygnet runt.
Också det typiska scenariot, en katt som sitter uppe i trädet, är något som brandkåren ofta kontaktas om.
– Vi får in väldigt många samtal om det här. I sådana fall brukar vi inte direkt rycka ut, utan råda att man väntar lite och ser om katten inte ändå själv tar sig ner.
Katter i träd hör inte till högprioriterade uppgifter. Foto: Pixabay
Brandkåren är bättre utrustad än djurskyddet
Vid Åbo djurskyddsförening, berättar Alisa Suomalainen att föreningen främst kontaktar räddningsverket ifall de behöver specialutrustning för ett uppdrag.
– Räddningsverket har bättre utrustning än vi. Till exempel har de en båt och personliftar, så i uppdrag där man måste röra sig ute på havet eller komma åt ett högt ställe kan vi ringa dem.
I fallet med svanen utanför Runsala behövdes en båt, och därför var räddningsverket inblandat.
Suomalainen säger att brandkåren alltid brukar ställa upp om de har möjlighet.
– Skadade djur är inte deras första prioritet, men de kommer om de hinner.
Ekologin fokuserar på populationen, djurskyddet på enskilda individer
Enligt djurskyddslagen har alla människor en plikt att försöka hjälpa skadade djur, också vilda sådana.
Men är det motiverat att hjälpa enskilda skadade individer också från ett naturskyddsperspektiv?
Timo Vuorisalo, forskare i ekologi och miljövård vid Åbo universitet, säger att så oftast inte är fallet. Han säger att det främst är djurskyddslagen och moraliska skäl som motiverar att hjälpa skadade djur.
– Från naturskyddsperspektiv är det endast motiverat att hjälpa sådana individer som hör till en sällsynt eller utrotningshotad art. I sådana fall är varje individ viktig och man bör göra allt för att hjälpa den.
Som exempel nämner han fjällrävar, som det finns väldigt lite av.
Endast individer av sällsynta djur, såsom fjällräven, är viktiga att rädda ur ett naturskyddsperspektiv. Foto: Pixabay
Vuorisalo konstaterar att medan djurskyddet ser varje individ som värdefull i sig, fokuserar ekologin och naturskyddet på djurpopulationernas levnadskraft.
För populationer är skadade individer sällan värdefulla eftersom deras möjligheter att fortplanta sig ofta är mindre.
Vuorisalo tycker ändå personligen att det är viktigt från ett etiskt perspektiv att man försöker rädda skadade djur, oavsett om de är sällsynta eller inte.
– Jag tycker att det är fint att man försöker hjälpa till exempel skadade svanar även om de inte är utrotningshotade.
Han säger ändå att det såklart i vissa fall är bättre att avliva djuret för dess eget bästa.
– I naturen går det ändå förr eller senare dåligt för en svan som har skadat sin vinge, och då kan man avliva djuret för att skona den från lidande.
Så gick det också slutligen för den skadade svanen utanför Runsala.
Den fångades in till sist, men eftersom dess vinge inte gick att reparera avlivades den av djurskyddsföreningen.
LÄS OCKSÅ:
Fågel flaxade i affär – Räddningsverket förde den i frihet
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.