Vem kan hata Röda Korset – en organisation som står för hjälp?
Rubriken är en omskrivning av en rubrik i Finlands Röda Kors tidning, nr 2/2019. I tvåspråkiga ”Hjälpens värld” ingår en artikel med rubriken (på finska) ”Vem hatar Röda Korset?”
Trots frågetecknet känns frågan provocerande.
Det är en fråga, inte ett påstående, men känns så orimligt för alla oss som tycker att det röda korset på en vit botten står för hjälp och stöd i nödens stund.
Det står för katastrofhjälp till många oskyldiga offer för naturkatastrofer och krig, det står för första hjälpen, det står för vänverksamhet, för blodgivning, för mentalt stöd i kriser, det står för samarbete, beredskap och humanitet.
Det står också för sina sju grundprinciper: humanitet, opartiskhet, neutralitet, självständighet, frivillighet, universalitet och enhet.
Men inte ens Röda Korset får vara i fred för den våg av hatskriverier som har blivit en del av vår offentliga debatt, framförallt inte efter de sociala mediernas intåg i samhällsdebatten.
Det är inte uteslutande i sociala medier och mejl som FRK (Finlands Röda Kors) möter hatretoriken, men mestadels där.
Den förekommer till och med i direkt konfrontation med frivilliga insamlare i samband med kampanjer; någon har kallats fosterlandsförrädare för att hen samlar medel i en katastrofinsamling – det måtte väl höra till höjden av missunnsamhet.
I FRK-tidningen konstaterar redaktionen att FRK precis dagligen besvarar frågor och hatskriverier som upprepar osanna anklagelser och påståenden.
Dagligen. Att en erkänd organisation med tiotusentals medlemmar och mångfalt med understödjande anhängare ska vara tvungen att avsätta arbetstid för att mota hatretoriken är förfärligt. Men vad göra?
Tidningen har vänt sig till statsvetaren, forskaren Niko Pyrhönen vid Helsingfors universitet som forskar i och beskriver hatretorikens fästen i vårt samhälle.
Han ser två slags grupper av hatskribenter, en kategorisering som även passar in i många andra sammanhang där det osunda debattklimatet har kapat debatten, eller delar av den.
Den ena gruppen är egentligen rätt harmlös, även om den kan ställa till med stor skada den också. Den gruppen är folk utan faktakunskap, som upprepar något osant påstående och sprider det vidare.
Den andra gruppen är betydligt värre att hantera; det är nämligen personer som vet att det de påstår inte är sant, men de lägger ut dimridåer och sprider osanna påståenden fullt medvetna om vad de gör – deras avsikt är att skada.
För Röda Korset har det till exempel handlat om ett påstående om att ordförande för FRK lyfter enormt stora mötesarvoden och gage. Faktum är att ordförandeuppdraget är ett icke-avlönat förtroendeuppdrag. FRK har många anställda som självfallet får lön, och FRK samlar en stor skara frivilliga både för långsiktiga uppdrag och på kortare varsel – de är som namnet säger frivilliga.
Att mängden påhopp mot organisationen ökade 2015–16 och har ett samband med att fler asylsökande än tidigare kom till vårt land förnekar FRK inte.
Här finns något som hatretorikens forskare gärna fick ge sig i kast med ännu djupare – hur bygger de främlingsfientliga tyckarna upp sina nätverk, då deras skara är så liten men den tycks föra så mycket väsen.
I hungerdagsinsamlingen går pengarna till Röda Korsets katastroffond. Genom den hjälper Röda Korset i år till exempel offer för bränder i Finland och offer för naturkatastrofer internationellt.
Tänk på det när du möter en insamlare i slutet av nästa vecka. Det är en organisation som sträcker ut en hand. Fatta den. En dag kan också du vara den som behöver hjälp.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.