Vem har ansvar för skärgårdens framtid?
Högsäsongen i skärgården har inletts. Fram till skolstarten är det livligt i alla byar och gästhamnarna har fullt upp.
Sommaridyllen i skärgården behöver inte utredningar eller rapporter, sommaren i skärgårdsoaserna genererar sin egen energi och skapar livskraft i hela skärgården.
Den stora frågan för skärgården handlar om att alstra livskraft året om. På vems skrivbord ligger frågan om och framför allt ansvaret för skärgårdens framtid?
I ÅU kunde man läsa om den nyligen publicerade och relativt konkreta vägkartan, där man sammanställt olika utvecklingsbehov i Åbolands skärgård. Vägkartan, som gjorts av PBI Stiftelsen, är en bra översikt över utvecklingsbehoven i skärgården. Trots att vägkartan är en bra sammanställning, innehåller den få helt nya element. Risken är uppenbar att vägkartan blir ett av otaliga dokument med temat skärgårdens utveckling.
Skärgården har många aktörer med skärgårdens utveckling på sin agenda. Det är uppenbart att man redan nu råkat ut för en situation där ansvarsfördelningen är oklar och målsättningarna är dunkla.
Det behövs givetvis en del pärmbärare för att kartlägga och skissa på skärgårdens framtid. Om man skulle mäta resultaten av utvecklingsarbetet för skärgården under 2000-talet, skulle resultaten ändå visa på bland annat bekymmersamma befolkningssiffror.
Trots den svårgripbara skärgårdsutvecklarhelheten, finns också många viktiga exempel på framgångsrika projekt som genomförts.
Åbolands skärgårdsstiftelse har genomfört flera lyckade och konkreta satsningar. Det är exakt vad skärgården behöver, färre dokument och flera investeringar. Även flera privata bolag har de senast åren vågat satsa på sin verksamhet i skärgården.
Den offentliga sektorn har flera skärgårdsaktörer. Deras roller är vaga och borde göras tydligare.
Kommunerna har en viktig roll i skärgårdens utveckling. Tyvärr kommer kommunernas ekonomiska muskler att krympa betydligt efter årsskiftet. Det här betyder att kommunerna blir lobbyister, planläggare och utbildningsanordnare. Det har också betydelse i vilket organ besluten om skärgården fattas i kommunen. Är separata skärgårdsnämnder en bra modell?
Landskapsförbunden är olika då det gäller att bevaka skärgårdsdelarnas intressen. Inom Nylands förbund har skärgårdsdelarna i Nyland en osynlig roll. I Egentliga Finlands förbund finns en Skärgårdskommission. Trots att det finns en Skärgårdskommission är förbundets konkreta insatser för skärgården relativt osynliga och obetydliga. När vårdreformen är genomförd, borde man fundera på vilken roll landskapsförbunden ska ha, om de ska ha en roll.
Den av staten administrerade Skärgårdsdelegationen har ett övergripande ansvar som baserar sig på skärgårdslagen. Skärgårdsdelegationen har en viktig kunskapssamlande och symbolisk roll, men är maktlös då det gäller konkreta statliga beslut om skärgården.
Knäckfrågan för alla skärgårdsaktörer är befolkningsutvecklingen i skärgården. Vilka konkreta åtgärder måste vidtas för att skärgården också i framtiden ska ha befolkning året om?
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.