Klimatet är det ständiga samtalsämnet och många undrar hur man som privatperson kan påverka miljön positivt. Trädgårdsagronom Timo Taulavuori, vd för Trädgårdsförbundet, säger att vem som helst kan göra något för miljön genom att odla växter som binder koldioxid
— Man märker tydligt att mängden koldioxid i luften minskar i hela världen under våren och sommaren när det börjar grönska i Finland och i resten av Norden, säger Taulavuori.
På observatoriet i Mauna Loa på Hawaii mäts det årliga koldioxidnivån i atmosfären, och när det är vår på norra halvklotet binds mer koldioxid eftersom växtligheten är större.
Varje helg spenderar Taulavuori och Raimo Hohenthal på sitt sommarställe på Rövarholmen i S:t Karins. Också Hohenthal är passionerad hobbyodlare, vilket syns i deras trädgård som är en grönskande, väldoftande och livfull oas där den ligger belägen vid stranden.
— Det märks tydligt att odling har blivit trendigt, speciellt bland yngre män som använder sin skörd till exempel i drinkar och maträtter, säger Hohenthal som arbetat i restaurangbranschen.

Fleråriga växter

— Har man en egen trädgård eller bara en balkong så kan man påverka miljön på ett positivt sätt. Fleråriga växter är vad man bör satsa på även om man har begränsat med utrymme, säger han.
Om man har en större trädgård ska man helst satsa på olika slags växter. På ett område bör det finnas olika typer av växter som assimilerar under olika tidpunkter.
— Man kan ha vårplantor, till exempel tulpaner eller andra lökväxter, som assimilerar tidigt på året. Det hjälper till att minska på koldioxidutsläppen. Barrträd är bra eftersom de också assimilerar under hösten.

Jordkvaliteten prioriteras inte

— Förut handlade jobbet som agronom om att utnyttja jorden så effektivt som möjligt. Nu tänker agronomerna mera på jordens biodiversitet, säger Taulavuori.
Jordkvaliteten är viktig enligt Taulavuori, och nästan alla näringsämnen kommer ur jorden. Tyvärr minskar den humusrika delen hela tiden. Man kan även binda koldioxid till jorden genom att öka humusinnehållet.
— Jorden måste vara i bra skick. Nu skördar man jorden, men man sköter inte om den efteråt. Det är viktigt för både hobbyodlare och för professionella, säger Taulavuori.
Växelbruk är ett sätt att sköta om jordens kvalitet. Till exempel ska man inte odla potatis på samma ställe år efter år, utan byta plats. Byter man inte plats finns det också risk för att insekter och sjukdomar återkommer.

Mata jorden med organiskt material

För att hålla jorden näringsrik måste man enligt Taulavuori tillsätta organiskt material och jorden bör täckas av det. Man kan blanda biokol eller kompost i jorden eller täcka den med döda växtdelar eller flis. Det lilla jordgubbslandet på Rövarholmen har paret täckt med flisad vass från strandkanten. Det hjälper till att hålla kvar fukt i jorden efter att det har regnat.
— Vi använder också till exempel hästgödsel som vi köper från en hästgård i närheten. Kogödseln är också mycket användbar eftersom den är full av mikrober som behövs för jordens biodiversitet, säger Taulavuori.
Om det inte finns något organiskt material i jorden har inte mikroberna någonting att äta.

Plantera växter i olika nivåer

Gräsmattan på Rövarholmen är välansad. Det är tack vare parets egen hjälpreda Harri, den automatiska eldrivna gräsklipparen.
— Harri är bra eftersom den går på el och inte är bränsledriven. Den klipper också ner gräset så mycket att det göder sig själv med det klippta gräset. Dessutom hinner vi koncentrera oss på andra saker i trädgården när vi är här under veckosluten, säger Taulavuori.
Enligt Taulavuori är det också fördelaktigt att ha plantor i olika nivåer, till exempel gräs, buskar klättrande växter och träd. Gräset är bra eftersom det hela tiden växer. Blommor är också välkomna i trädgården eftersom bina också ska ha sitt. Om det endast finns välskött gräs och träd, så trivs inte nyttiga insekter på gården.
— Perenner är ett bra alternativ. Det är fleråriga växter som vissnar ner över vintern och växer upp igen nästa år. De täcker också marken.

Allt färre grönområden i städer

Nybyggda stadsdelar, såsom Fiskehamnen i Helsingfors, byggs i dag allt mer effektivt, och grönområden glöms bort i planeringen. Taulavuori tror inte att det är bra för barn att växa upp i så sterila områden eftersom de lätt blir resistenta för mikrober.
— Regnvatten blir också ett större problem i städer med mycket hård yta. Om det finns mer grönområden tar marken upp vattnet bättre.
Därför kan man i stället satsa på sin balkong och göra det till en lummig oas.
— Alla plantor assimilerar och tar bort skadeämnen ur luften. Man kan också ha mångåriga plantor på balkongen, säger Taulavuori.