Växtälskare, snart står upp till 200 små trädgårdar öppna på ett och samma ställe i Åbo
Om grinden är öppen är man välkommen. Är den stängd vill invånaren vara i fred.
Så lyder reglerna i Åbos tre koloniträdgårdar i Kuppis, Peltola och Illois på Hirvensalo.
Koloniträdgårdarna är alltid öppna för allmänheten men de privatägda stugornas gårdar får man gå in i bara då grindarna är öppna.
På en öppet hus-dag, som ordnas i Peltola på söndag, står många gårdsgrindar på glänt. Det ordnas också loppis, konstutställning och matförsäljning.
Annina SuominenKoloniträdgårdar var länge ett sätt för stadsborna att få mat på borden.
Peltola koloniträdgårds verksamhet inleddes 1947 då det var ont om förnödenheter efter andra världskriget. I koloniträdgårdarna fick invånarna odla allt från bär till grönsaker.
Ungefär i mitten finns gamla gårdsbyggnader som det också bodde folk i efter andra världskriget.
– Det var också tal om att grunda ett museum i dem. Man har bevarat helheten, säger Tiina Gustafsson, som köpte en kolonilott med stuga för ett år sedan.
Området hyrs av föreningen Peltolan Siirtolapuutarhayhdistys. Det första hyresavtalet som föreningen gjorde med staden var i kraft till 1970-talet. Efter det fick man avtal för ett år åt gången.
– Då ville ingen satsa på att köpa något. Men så lyckades föreningen förhandla och det nuvarande avtalet gäller till 2040, säger Gustafsson.
Annina SuominenFolk i alla åldrar har kolonistugor, konstaterar hon. Det finns 220 kolonilotter i Peltola.
Föreningen hyr ut kolonilotterna men dess invånare äger stugorna. En stuga kostar kring 40–45 000 euro.
Koloniträdgården har inte kommunalteknik men det finns vatten sommartid och just nu byggs också en helt nya bastubyggnad med toaletter.
Annina SuominenRegler och talko
Det finns regler att förhålla sig till i koloniträdgården. Taken ska vara röda och varje lördag är det talko.
– Alla har en skyldighet att delta i tolv timmars talko varje år, förutom personer i åldern 80 och äldre. Två tredjedelar av koloniträdgården ska bestå av växtlighet och av det får hälften vara gräsmatta, säger Gustafsson.
Det innebär att det krävs ett visst odlingsintresse för att trivas i en koloniträdgård, konstaterar hon.
Trädgården utgör också en oas för pollinerare och man försöker bekämpa invasiva arter.
Alla odlar inte längre bär eller annat ätbart. Men längs med stigarna ser man ännu en del som har bärbuskar i stället för häckar eller staket, vilket var vanligare förut.
Staketen eller häckarna som omringar gårdarna får inte byggas för höga. I en koloniträdgård är det insyn som gäller.
– Föreningen ordnar program och det finns böcker att låna i ett av husen. Det finns ett väveri där man kan väva mattor och vi har en festkommitté och det ordnas gemensamt program som teaterresor, säger Gustafsson som bor och arbetar i Köpenhamn men trivs mycket bra i sin stuga i Åbo på sommaren.
Peltola koloniträdgård håller öppet hus klockan 12–15 på söndagen den 14 juli. Adressen är Ilpoisvägen 26 och då det är öppet hus rekommenderas det att man lämnar bilen hemma. Fölibussarna 18, 99 och 61 stannar nära trädgården.
Annina Suominen
Jättetrist att endast ett gård var öppen… hade med familj sett framemot att se på mera. Varför ordna om ingen annan av de 56 gårdar ville ta emot gäster?
En ljuvlig o vänlig äldre kvinna tog oss emot i sitt gård, fint och mysig, barnen älskade det. Tack till henne!