Förflytta dig till innehållet

Vattnet i Aura å är bättre än sitt rykte – ingen stor risk om man får i sig en klunk åvatten

kvinna framför karta

Vattnet i ån är mycket bättre än vad det var förr, säger Reetta Räisänen, biolog vid Sydvästra Finlands vatten- och miljöundersökning.


Aura å är en lokal stolthet och historiskt sett ett viktigt vattendrag men det är inte mycket vatten som rinner i ån, särskilt den här tiden på året.
– Det enda som rinner i Hallisforsen är det som kommer längs fisktrappan. Det är inte mycket, säger Reetta Räisänen, biolog vid Sydvästra Finlands vatten- och miljöundersökning.
Strömningen i ån är så liten att den är nästan lika med noll, enligt miljöcentralens statistik för de senaste tio dagarna.
– De stora älvarna i norr har ett helt annat vattenflöde.
Varför är det här då viktigt? Jo, för att det har en stor betydelse för vattenkvaliteten.
Lite karikerat kan man säga att ån, där som den går genom staden, inte är mer än en långsmal vik.
– Aura å består av havsvatten ända upp till domkyrkan, det är bara ett tunt skikt som är sötvatten, säger Räisänen.
Många provrör

Tiotals tusen prover analyseras varje år vid Sydvästra Finlands vatten- och miljöundersökning. Foto: Stefan Holmström


Den som trillar i ån och får i sig en kallsup löper alltså inte en större hälsorisk än om man trillar i havet. Solens ultravioletta strålning tar också för det mesta kål på de bakterier som kan befinna sig i ytvattnet. Alger kan däremot vara en hälsorisk, på samma sätt som i havet.
Uppfattningen att åvattnet är ohälsosamt är sannolikt kopplad till minnet av hur avloppsvatten förr leddes ut i ån. Nu rinner det renade avloppsvattnet från Kakolabackens reningsverk ut i hamnbassängen i Åbo hamn.
– Det som kommer ut är så rent att man ser hur vattnet inne i bassängen är klarare än havsvattnet, säger Räisänen och zoomar in Googles satellitbild över hamnområdet.
– Det är såklart väldigt näringsfyllt – och inte precis rent!
Det finns visserligen undantag. I fall av häftiga skyfall kan inflödet till Kakolabackens reningsverk vara så stort att orenat vatten släpps ut direkt i ån, genom överströmningsrör. Det här brukar ske någon gång om året, men är alltså ett undantag.
Ryktet om ett dåligt vatten hänger möjligtvis också ihop med hur dåligt stadens kranvatten kunde vara förr. Då togs vattnet ur ån.
– Jag minns hur vattnet smakade illa då jag studerade vid Åbo Akademi på 1980-talet.

Här är det biolog Sanna Autio som undersöker algprover. Foto: Stefan Holmström


Numera kommer vattnet från Kumo älv. Det förbehandlas i en reningsanläggning i Vittis och pumpas sedan trettio kilometer till åsen Virttaankangas, där det filtreras och renas i åsen.
Reetta Räisänens arbetsgivare Sydvästra Finlands vatten- och miljöundersökning har sina rötter i vattenskyddsföreningen med samma namn som grundades 1966. Företaget sysselsätter ett trettiotal personer, flera av dem biologer från Åbo Akademi eller Åbo universitet.
Laboratoriet gör varje år 140 000–150 000 analyser, inte bara för kommuner, myndigheter och företag, utan också för privatpersoner. I ett skåp finns sterila glasflaskor för vattenprover.
– Det är vardag hos oss att folk kommer hit och vill veta exempelvis hurdant brunnsvatten de har.
Två små platskärl med bakterieodlingar

Så här ser det ut då kolibakterier trivs i en petriskål.


Vatten- och miljöundersökningsföretaget har koll på allt från vattnet i Åbo havsområde till ”sjöar och pölar”, säger Räisänen. Hon har själv arbetat med vattenskyddsfrågor sedan början av 1990-talet.
– Vattnet i ån är mycket bättre än vad det varit.
I staden är det såklart inte tillåtet att ta sig ett dopp. Längre uppströms kan det ändå vara fint att bada, säger Räisänen, som själv sett folk simma i ån.
Det grumliga vattnet är kanske inte så inbjudande, men det beror på fasta partiklar som växtdelar, lera och humus. Och så finns det en hel del näringsämnen, som fosfor och kväve.
– Det är inte mycket bakterier ovanför Hallis damm. Man ska ha verklig otur om man blir sjuk.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter