Vätskebrist, brutna ben och krossade kinder – värmeböljan belastar sjukvården på olika sätt
Den långvariga hettan bidrar till att allt fler uppsöker sjukvård. Det rapporterar bland annat Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HUS), Vasa centralsjukhus och Åbo universitets centralsjukhus.
I tisdags larmade HUS om att köerna nu är anmärkningsvärt långa till både avdelningarna inom den specialiserade sjukvården och till primärvårdens platser för fortsatt vård.
— Det är fortfarande rusning. Det har lättat lite efter veckoslutet, men vi tror att det blir stockning igen under det kommande veckoslutet, säger Maaret Castrén, verksamhetschef vid HUS Akut, på onsdagen.
På grund av de långa köerna hoppas Castrén att folk inte söker vård på akutmottagningen för de minsta besvären, utan först kontaktar jourhjälpen som kan ge råd och anvisningar.
Ari Sundberg/SPTOlika grupper
Det är under veckosluten som det är allra svårast att komma vidare från akuten, säger Castrén. Enligt henne finns det olika patientgrupper som på olika sätt påverkas av värmen. De som har det svårast med värmen är förstås åldringar och kroniskt sjuka.
— Men när det är varmt och människor är aktiva händer det saker. När de dessutom dricker alkohol så sker det ännu lite mera.
Enligt Castrén fylls akuten med personer med skador som bruten arm och krossad kind – sådant som händer då man exempelvis faller på klippor eller cyklar omkull. Hon säger att olyckor som dessa sker oftare på grund av att man inte dricker och äter tillräckligt då det är varmt.
— Man är inte lika alert som man skulle vara om det inte vore så varmt, säger Castrén.
Större vårdbehov också i Vasa
Tarja Makkonen, avdelningsskötare vid Vasa centralsjukhus, säger att man också i Vasa har börjat märka att fler personer uppsöker vård för symtom som kan antas bero på värmen. Däremot har det inte varit fullt så varmt i Österbotten som i södra Finland.
Makkonen säger att man främst har tagit emot äldre personer, men också yngre. Symtomen har ofta varit svindel, huvudvärk, trötthet, hjärtklappning och illamående. Muskelkramp och svullnader i benen kan också enligt Makkonen härledas till hettan.
— Vissa har tagits in, andra har åkt hem igen, säger Makkonen.
Makkonen uppmanar folk att uppsöka vård om man känner att man inte mår bra. Då kan man ringa den egna hälsostationen eller rådgivningen.
— På plats förser vi patienterna med vätska. Vi måste också alltid undersöka patienten för att säkerställa att symtomen inte beror på något annat, säger Makkonen.
Stugboomen påverkar i Åbo
Sergey Sadov, biträdande överläkare för akuten vid Åbo universitets centralsjukhus, säger att läget i Åbo inte är närapå så illa som i Nyland.
— Värmeböljor ökar alltid antalet patienter i sin helhet, speciellt andelen äldre och sjuka personer kommer att öka. Men åtminstone just nu ser läget inte ut att vara exceptionellt på något sätt.
Störst är rusningen bland personer som söker vård för olika slags olyckor. Han säger att semesterfirare kommer till skärgården och utför aktiviteter som de inte gjort på länge och som kräver övning.
— Den så kallade stugboomen och det att folk inte kan åka på utlandssemester syns hos oss, säger Sadov.
Sadov, Makkonen och Castrén framhåller alla betydelsen av preventiva åtgärder.
— Det betyder att man ska dricka, och inte bara vatten utan också vätska som innehåller elektrolyter, som vichyvatten eller läsk. Man borde dricka kontinuerligt oavsett om man känner sig törstig eller inte, säger Castrén.
Sofie Fogde/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.