Jan-Ole Edberg 10.03.2021 13:45

Intresset för vätgas som en ren och hållbar energikälla ökar både utomlands och i Finland.

Ett vätgaskluster har nyligen bildats med flera företag involverade där målet är att utveckla nya innovationer för användningen av vätgas som energikälla inom industrin och transportsektorn.

– Det är hög tid att vi agerar nu. Finland ligger på efterkälken i utvecklingen jämfört med andra länder. Vätgasen behövs för att landet ska nå målet att bli klimatneutralt 2035, säger Pargasbon Ted Bergman.

Bergman sitter i två av vätgasklustrets arbetsgrupper där han representerar Åboföretaget Elomatic.

Jan-Ole Edberg

Han är sedan drygt ett år tillbaka direktör i teknikkonsultföretaget med ansvar för nya koncept och den internationella verksamheten inom affärsområdet energi och processer.

I jobbet ingår bland annat att marknadsföra vätgasen i företagets projekt både hemma och utomlands.

Hub för distribution av gas

Han sticker inte under stol med att företaget har lobbat för vätgasen när det gäller utvecklandet av industrin i Nådendal efter Nestes nedläggning av oljeraffinaderiet.

Enligt Bergman kan vätgasproduktion bli en ny nisch i Nådendal genom att man bygger en produktionsanläggning och gör orten till en hub för distribution av vätgas.

– Kunskapen och infrastrukturen finns redan, säger Bergman och syftar på Nestes område.

– Dessutom finns ett biokraftverk i närheten.

Vindkraft kan ge grön vätgas

Vätgas produceras i dag huvudsakligen med hjälp av naturgas. Men i fortsättningen strävar man efter att öka produktionen av grön vätgas genom elektrolys, en process där vatten spjälks upp i syre och väte med hjälp av stora mängder el.

Bergman, som tidigare jobbat hos Wärtsilä, Metso och Citec samt i Pargas stad, säger att miljövänlig vätgas kan produceras med hjälp av överskottsel från exempelvis vindkraftverk.

Problemet är dock att framställningen av vätgas genom elektrolys är dyrt, vilket gör att den gröna vätgasen ännu inte är ekonomiskt konkurrenskraftig.

Drivmedel i förbindelsebåtar

Bergman ser ändå en stor potential i vätgasen som klimatsmart energikälla inom industrin och som drivmedel för transporter, inte minst i förbindelsebåtarna i skärgården.

– På Åland planerar man redan att utvinna grön vätgas med hjälp av överskottsel från havsbaserade vindkraftsparker. Tanken är att vätgasen ska användas som drivmedel i landskapsfärjorna.

Åländskt projekt kan gynna Nådendal

Det åländska projektet gör att det kan bli möjligt att producera grön vätgas i Nådendal med hjälp av överskottsel från den åländska vindkraften.

– Elen kan överföras via elkabeln som går mellan Åland och fastlandet och som kommer i land i Nådendal, säger Bergman.

Företaget Flexens driver det åländska vätgasprojektet där också Elomatic varit involverat i planeringen.

EU satsar miljarder i stöd till vätgas

Enligt Bergman avancerar planerna och ålänningarna söker nu EU-finansiering för projektet.

EU har reserverat tiotals miljarder euro för utvecklingsprojekt kring vätgas. Målet är att bygga upp en vätgasbaserad ekonomi som främjar utvecklandet av förnybar energi och ökar vätgasens konkurrenskraft.

Kan ålänningarna så kan vi

Bergman ser gärna att också Åboland får förbindelsefartyg och landsvägsfärjor som drivs med vätgas.

– Kan ålänningarna så kan också vi. NMT-centralen kunde konkurrensutsätta förbindelsebåtstrafiken där man förutsätter att fartygen drivs med vätgas, här finns möjligheter till EU-stöd, säger Bergman.

Fördelen med vätgas är enligt Bergman att den har större kapacitet och längre räckvidd än hybridfärjor och fartyg med batteridrift.

– Men staten måste stöda vätgasen som energikälla precis som man gjort med vindkraften för att verksamheten ska komma i gång och bli lönsam, säger han.

Förbindelsebåtarna en bra början

Vätgasen har många användningsområden. Utöver fartyg kan den användas som bränsle i bilar och flygflygplan, som energikälla och råvara i industrin samt för uppvärmning av byggnader.

En satsning på förbindelsebåtstrafiken i skärgården är enligt Bergman en bra början för vätgasproduktionen i Nådendal.

– Det är som med hönan och ägget. Man måste hitta användare för att kunna utveckla verksamheten. När man väl kommit i gång kan man utöka användningen av gasen till tunga transporter och sjöfarten samt industrin. Och varför inte göra vätgasen till en exportvara, säger han.

Jan-Ole Edberg
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln