Förflytta dig till innehållet

Västnyländskt spannmålsandelslag vänder sig västerut för volym – odlare på Kimitoön: ”Sägs ju att man är starkare tillsammans”

Arkiv
Gul skördetröska på åker.
Tanken med att ingå i ett andelslag är bland annat att odlarna ska få mer betalt för sina produkter och förmånligare förnödenheter.

Det västnyländska odlarandelslaget A-spannmål som hittills verkat främst i Västnyland vill locka till sig odlare också västerifrån. Och det har lyckats.

– Fördelen är att man kan delta i våra upphandlingar av förnödenheter och då får odlaren dem fördelaktigare. Vi förmedlar större partier spannmål åt uppköpare i Finland och kan på så sätt få ett bättre pris för produkten. På utveckling är även andra tjänster kring bland annat prissäkring av spannmål via futurkontrakt och marknadsinformation åt våra medlemmar för att nämna några, säger Peter Österman på A-spannmål.

A-spannmål bildades efter EU-inträdet 1995 då spannmålspriserna sjönk drastiskt och den enskilda odlaren blev i en svag förhandlingssituation. För att förbättra läget samlades odlarna till ett stormöte i Ingå hösten 1995 och redan vintern 1996 beslutade man bilda ett öppet bolag som fick namnet A-spannmål. Bolaget ombildades senare till andelslag.

Cirka 160 odlare använder A-spannmåls tjänster i dag. De direkta andelslagsdelägarna är cirka 60.

– Vi har två olika medlemskap. Det ena är andelsägarmedlemskap och det andra ett medlemskap på årsbasis. Man har samma förmåner men lite högre årsavgift i det senare, säger Österman.

Verksamhetsområdet har tidigare sträckt sig ungefär från Vanda till Raseborg med tyngdpunkt på axeln Kyrkslätt-Sjundeå-Ingå.

De nya medlemmarna i väst har kommit främst från Kimitoön.

Ekvationen med dåliga priser på produkterna och höga priser på förnödenheterna går inte ihop.

Kenneth Ginman

En av de nya medlemmarna från Egentliga Finland är Kenneth Ginman på Rosendal-Backa gård i Björkboda som valde att bli medlem men inte delägare i andelslaget.

– Det var möjligheten att få ett bättre pris från marknaden som var avgörande – både gällande försäljning och inköp.

Ginman säger att han redan har haft nytta av medlemskapet i form av ett bättre pris för spannmålen. Han förväntar sig också att han gynnas vid inköp av förnödenheter, till exempel gödsel, i och med att andelslaget upphandlar större volymer.

Just priserna på marknaden i kombination med torkan gör att det är tuffa tider för odlarna.

– Ekvationen med dåliga priser på produkterna och höga priser på förnödenheterna går inte ihop.

Huruvida samarbete av det här slaget är den nya och rätta vägen att gå för odlare har Ginman svårt att svara på.

– Det är en bra fråga. Det sägs ju att man är starkare tillsammans. Men det här kanske inte passar alla. Det är ju individuellt.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter