"Vårt jordbruksstöd är stöd för miljöarbete"
Ett bra tag sen. Jan-Erik Karlsson med tjuren Isidor, som hör till rasen Highland Cattle. ÅU-.foto
– Vårt stöd är större än till exempel en ”lika stor” spannmålsbonde på fastlandet, för mer än hälften än stödpengarna vi får kommer från det att vi har djur på bete på holmar i Skärgårdshavets nationalpark och biosfärområdet, säger Jan-Erik Karlsson.
Han talar hela tiden om vi, inte enbart om sig själv. Med vi avser han sig själv och sin fru Teija Åberg-Karlsson, de är djurbönder tillsammans och de är det på heltid.
I Landsbygdsverkets förteckning över fjolårets fem största mottagare per kommun finns Karlsson i Nagu (listan över Pargas) omnämnd med nästan 300 000 euro i stödpengar. (Se nedan).
Paret Karlsson har nischat in sig på ekologisk odling och ekologisk djuruppfödning . De gör avtal med Forststyrelsen om vilka holmar som ska betas och hur nationallandskapet och skärgården ska skötas för att må bäst.
De stöd de får räknas till deras gemensamma årliga inkomst och av stödpengarna går cirka 40–45 procent i skatt. Summan varierar förstås per år, och det som här förenklat kallas jordbruksstöd består av många olika stöd.
– De första åren vi hade boskap ute på holmarna blev det inget kvar av stöden, då utgifterna var stora. Men förstås har det blivit bättre, då båtar som behövs nu är skaffade, åtminstone en del stängsel klarar sig till följande säsong och investeringarna inte är i samma klass som i början. Sen används pengar också till löner, vi har många anställda de årstider det är full rusch.
Nötboskapen och fåren de har betar på Nötö och Jurmo, och även på en del andra, mindre öar.
– Till 60 procent är det statens marker djuren sköter, resten är på egen mark, eller annars privat mark.
– Att ha djur, forsla ut dem och ta hem dem igen är en sida av jobbet som många tycker låter extra trevlig, men djuren ska skötas vintertid också, de ska skötas varje dag i året och du ska ha byggnader som håller måttet för det.
– Jag klagar inte, jag har valt det här och trivs med det. Vi får jobba med djur och jobba ute, och det är vad vi vill, men sådan är vår vardag.
– En spannmålsbonde på fastlandet kan till exempel få fyra-fem olika slags stöd, det finns grundstöd för att du odlar dina åkrar i Finland, kompensationsstöd för att våra priser ska vara konkurrenskraftiga, stöd till miljönäringar och miljöstöd för att du inte bearbetar jorden alla år, lämnar tillräckligt med avstånd vid vattendrag med mera med mera. Vår egen nisch är djuren och de ekologiska stöden där det finns en massa kriterier som ska uppfyllas.
Innan telefonintervjun avslutas skrattar Karlsson: Du borde se mig nu när jag kör av färjan i en Toyota Hiace som jag inte vet om den går igenom besiktningen, köpte den billigt för några år sedan…
Så att en sådan storbonde.
Men visst är stöden stora summor pengar, det medger Karlsson direkt.
Han hoppas dock att man i Finland skulle skapa ett system där det är praktiserande bönder som skulle få stöd, inte de som äger mark i investeringssyfte men inte själva gör något för odlingarna.
– Visst måste man också få ha andra jobb, det har ju så gott som varje skärgårdsbonde, det är så vi klarar oss. Men jag tänker på dem som inget har med odlingarna att göra och ändå lyfter stora stöd.
De fem största stödmottagarna i Åbo och Åboland
- Kimitoön: Christer Carl Ludwig Jägerskiöld, 303 310, Mats Filip Forss 238 000, Richard Ingemar Norrén, 144 811, Dan Kenneth Sjöberg, 148 745, Carolus Wilhelm Rosenlew, 157 996.
- Pargas: Marcus Berglund 328 463, Björn Abrahamsson och Kitty Hynynen, 205 085 (av vilket jordbruksstödet är 164 597), Jan-Erik Karlsson 294 215, Roger Lindroos 240 763.
- S:t Karins: Puutarha Timo Juntti, 116 472, Peimar koulukuntayhtymä, 121 561, Alaskartanon maatalousyhtymä, 164 748, Markku Villiam Ranne, 165 071, Lindroosin Puutarha, 232 769.
- Åbo: Huiskulan puutarha, 584 371, Delivere Puutarha 605 015, Oksasen puutarha, 659 962, Pro Agria Länsi-Suomi, 694 260, Åbo universitet (uppbyggnadsstöd), 849 578.
- Siffrorna har sammanställts av Landsbygdsverket.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.