Värnplikten ska inte utföras med livet som insats – trots spänt världsläge
På måndag inleder cirka 12 000 personer sin tjänstgöring inom Försvarsmakten och Gränsbevakningsväsendet, av dem 600 kvinnor. Se ÅU:s artikel från i går.
Den nya kontingenten utför sin värnplikt i ett säkerhetspolitiskt spänt läge, samtidigt som försvarsviljan har ökat – av samma orsak.
Vårt närmaste grannland krigar i Ukraina och idkar påverkansförsök och provokationer mot andra länder, medan en hetsig samhällsdebatt pågår hos oss om den avvisningslag som regeringen driver på för att kunna stoppa asylsökande vid gränsen om de används som hybridpåverkan av främmande stat, läs Ryssland.
De nya rekryterna ska inte behöva mista nattsömnen i sina garnisoner men de ska veta hur landet ligger: De ingår numera inte bara i Finlands utan också i Natos försvar, vilket inte är helt riskfritt med tanke på den djupfrysta relationen mellan EU och Ryssland.
Allt som sker på internationellt plan, borde i någon mån avspeglas på militärtjänstgöringen.
Ger den nuvarande utbildningen de bästa möjliga verktygen för att hantera eventuella kriser? Har Finlands försvarsmakt de kompetenser som behövs för modern krigföring?
Det har talats mycket om ungas fysiska kondition som försämrats radikalt under de senaste åren. Men också psykisk ohälsa är en allt vanligare orsak att avbryta eller inte avtjäna sin värnplikt.
Att sova i samma stuga som andra, använda gemensamma toaletter och duschar, följa en strikt tidtabell och lyda order är svårt och skapar ångest för en del.
På något sätt måste Försvarsmakten tackla de här utmaningarna, på samma sätt som andra läroinrättningar och företag måste hitta sätt att bemöta yngre generationers krav och prestationsförmåga inom studier och arbetsliv.
Försvarsmakten måste också se till att åtgärda slarv och luckor i säkerheten som lett till ett flertal dödsfall och allvarliga olyckor under de senaste åren, till exempel under den beryktade barettmarschen vid Nylands brigad i oktober i fjol som var fem före att leda till drunkningsfall.
Beväringar ska inte behöva utföra sin värnplikt med livet som insats, utan de ska garanteras en säker utbildning också i krävande övningsförhållanden.
Kvinnor borde kallas till allmänt uppbåd, inte bara för att göra värnplikten jämställd, utan också för att säkra en större tillgång till ett mångsidigt kunnande inom försvaret. Alla beväringar måste inte heller vara i fysisk toppkondition.
Kriget i Ukraina har varit en uppvisning i attacker mot infrastruktur och användande av robotteknik, vilket talar för att armén behöver vältrimmade hjärnor, satsningar på teknologi och ständig kompetensutveckling.
Trots perioder av tuffa krav på nedskärningar inom Försvarsmakten och politiska falanger som inte alltid högaktat krigsveteranernas insatser, har Finland ändå envist hållit fast vid ett starkt försvar, till skillnad från Sverige.
Det kan vi vara stolta över, för även om vi nu har allierade i väst hänger vårt försvar först och sist på våra egna styrkor, våra egna medborgare. Också av den orsaken är det viktigt att odla fram och värna om motiverade och kunniga beväringar.
Just nu känns det extra angeläget.
8.7 kl. 6.17: Förtydligande: Värnplikt är inte synonymt med militärtjänstgöring, utan innebär att 18–60-åriga finländska män är förpliktade att delta i det väpnade försvaret av Finland. Värnplikten kan utföras som vapentjänst, vapenfri tjänstgöring eller civiltjänstgöring.
Det må vara utan värde annat än att man tydliggör att individen inte bara är en konsument utan också en medborgare med ansvar! Friheten skall alltid försvaras!
Innan man fattar penan bör man förstå skillnaden mellan värnpilkt och beväringstjänst! Andra gången denna vecka ,man får på peka detta åt ÅU! Svamlar man såpass så saknar resten av skriften all grund! Gå om 9:an och samhällskunskapen! Skäms!!!!!!!
Värnpliktigheten slås fast i lagen, beväringstjänsten, reservövningar OCH civiltjänst är bara en lien del av värnplikten! Gör om, gör rätt och LÄR!