Värmeböljor påverkar också havet – internationell forskargrupp på plats i Korpoström
Finland har de senaste åren drabbats av värmeböljor som även lett till marina värmeböljor.
I Åbo Akademis utrymmen i Korpoström arbetar i sommar ett sjupersonersteam för att utreda hur marina värmeböljor påverkar de sandbottnar där det växer ålgräs (Zostera marina) och de olika djur, alger och bakterier som lever i samma miljö.
Arbetet består av två större projekt; Lucinda Kraufvelins doktorandprojekt som huvudsakligen fokuserar på hur födoväv påverkas av marina värmeböljor och invasiva arter samt av det EU-finansierade BaltVib-projektet som huvudsakligen fokuserat på interaktionen mellan Vibrio bakterier och ålgräs och där ett flertal länder kring Östersjön deltar eftersom så kallade ålgräsängar förekommer i hela området.
– Ålgräsängarna skyddar sandbottnarna från erosion, de är födoplatser och barnkammare för fisk och de erbjuder skydd för en mängd marina djur. Dessutom binder ålgräset organiskt kol effektivt, berättar postdoktor Joao Bosco Gusmao från Brasilien.
Tuuli MeriläinenKustmiljöer så som sjögräsängar har visat sig vara mer effektiva än miljöer på land när det gäller att lagra organiskt kol och på så sätt bidra till att motverka klimatförändringarna.
Bakom hörnet på Skärgårdscentret, en stenkast från terrassen där lunchgästerna sitter och äter sina räksmörgåsar, finns tjugo stora vattenbassänger i plast.
Vattnet pumpas från havet och temperaturerna i bassängerna kan regleras noggrant. I bassängerna står vita plasthinkar med olika kombinationer av ålgräs, blåmusslor och små slamkrabbor. Vattentemperaturen i de olika små samhällena regleras för att efterlikna de marina värmeböljor som ägt rum de senaste åren, allt för att se hur de olika faktorerna påverkar varandra.
– Nu har en stor del av ålgräsängarna redan försvunnit på grund av eutrofieringen och höga temperaturer. Ålgräset stabiliserar sanden, så om ålgräset försvinner kan det leda till att sanden sköljs bort, säger berättar forskaren Fabian Wolf från Tyskland.
Den högsta ytvattentemperatur som uppmätts vid Korpoström har i sommar varit 23 grader vilket är ovanligt högt för juni månad. Idag är temperaturen 19 grader.
Gusmao undersöker hur det varma vattnet påverkar vibriobakterierna som är ett naturligt inslag i haven. De kan dessvärre föröka sig kraftigt i varmt brackvatten, och den som badar kan riskera att drabbas av farliga infektioner och magsjuka, speciellt om man har nedsatt immunförsvar.
– Jag undersöker om närvaron av ålgräs påverkar mängden vibriobakterier i olika vattentemperaturer. Om mängden är lägre i områden med ålgräs kunde det vara ett bra argument för att restaurera ålgräsängar i områden där de försvunnit, säger Gusmao.
Doktoranden Lucinda Kraufvelin fokuserar på hur marina värmeböljor kan påverka hela den så kallade födoväven, grovt förenklat hur de olika arterna är till ett nätverk där den ena äter den andra.
– Varmare vatten betyder inte nödvändigtvis att de olika organismerna dör. De kan till exempel byta födokälla, och på så vis omstrukturera hela systemet, säger Kraufvelin.
Teamet inledde fältarbetet i slutet av maj och ska fortsätta september ut. De bor i ett hus nära Skärgårdscentret och medger att det varit svårt att komma bort för att göra annat än forskning.
– Men förra veckoslutet var det en jazzkonsert här. Vi var nog de yngsta som deltog, skrattar Gusmao.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.