När temperaturen rör sig på båda sidor om nollstrecket måste allt och alla som lever på vädrets villkor ställa om sig konstant.
Bland annat drabbas vägarna hårt, säger Tom Eliasson som är arbetsplatschef vid Destia som sköter vägunderhåll.
— Vägarnas beläggningar utsätts för hårt slitage när det fryser och regnar om vartannat.
I stället för att frysa till vintern och tina till våren går nu vägarna igenom samma procedur otaliga gånger under en vinter – och tjälskadorna blir därefter.
Det blir en ond cirkel där vägarna knappt hinner lagas innan de slits igen.
— Många tror att vägunderhållet blir billigare under snöfattiga vintrar, men i det långa loppet blir det dyrare med alla reparationer.
När tjälen är obefintlig lider också grusvägarna. De blir svårare att jämna ut vägar som fryser, tinar och aldrig hinner torka. Gruset som krävs för att fylla alla de hål som regnet orsakar blir en dyr affär, säger Eliasson.
— Det är en besvärlig vinter. Hela samhället lider. Det är bara husbolagen som gynnas av det varma vädret.

Pölar problem för skörden

Jordbruket är däremot nästintill intakt. Det påverkas inte nämnvärt av den varma vinter, helt enkelt på grund av att största delen av alla växter sås på våren.
Främst vete och råg som sås på hösten kan påverkas, men de utgör bara tio procent av den odlade säden.
— En stor del av allt som odlas berörs inte alls av den varma vintern, säger Ari A. Rajala som är ledande forskare vid Naturresursinstitutet (Luke).
Han beskriver vädret som exceptionellt – men ändå har problem uppkommit främst i sådana fall där regnet bildat stora pölar på odlingarna.

Sticklingar i knipa

Trädbeståndet lider, enligt Luke. Små barrträdsplantor får svårt att överleva utan ett skyddande snötäcke. För små sticklingar är snön ett viktigt skydd mot torr luft och kalla vårvindar.
Den varma väderleken gör att vi inte har någon tjäle, vilket leder till att trädrötterna inte får fäste i marken. Följden blir att fler träd faller.
Vid Luke säger ledande forskaren Tapani Repo att bristen på tjäle påverkar i synnerhet de stora träden.
Ännu finns det ingen risk för att våren sätter i gång för tidigt. För att trädens ämnesomsättning ska påverkas krävs längre perioder av närmare tio plusgrader.
— Träden är ännu i ett härdat tillstånd, de börjar inte växa bara för att det är varmt i några dagar.

Regnen gynnar grundvattnet

Något som däremot mår bra av den regnrika och varma vintern är grundvattnet. Efter en torr sommar är grundvattendepåerna välfyllda igen. Bland annat lantbrukare och människor som hämtar sitt vatten ur brunnar gynnas av den höga grundvattennivån.
— På vissa områden är depåerna nästan överfyllda. Nu finns det garanterat vatten i brunnarna, säger Bertel Vehviläinen som är ledande hydrolog vid Finlands miljöcentral.